– Titta en pant!
Grafian Ciuraru håller triumferande upp plastflaskan i luften. Varje pantbar behållare han kan hitta i Stockholms city är livsviktig. Han är 27 år gammal och redan sjuk av stressen över att inte klara ekonomin.
Tillsammans med sin fru måste han få ihop 100 kronor om dagen för att få ihop till de två döttrarnas mat, skola och uppehälle i Rumänien. Det blir sällan något kvar till dem själva längre.
– Nu tjänar vi just inga pengar alls, pant är svårare att hitta, vi har inte haft något riktigt arbete på länge. Jag vet inte riktigt hur vi ska klara detta, säger Zinika Ciuraru.
”Kan ibland äta på soppkök”
Hon och hennes man äter en gång om dagen, eller när människor ger dem mat.
– De pengar vi tjänar behöver vi till barnen. Men på kvällarna kan vi äta ibland på soppköket på Caritas, säger Zinika Ciuraru.
I år har det blivit extra svårt att klara maten. Och under sommaren flyttade en del av tiggeriet i Stockholm in från gatan till matborden på restaurangerna. Tiggare vänder sig till gäster som lämnar kvar mat på tallriken. Den som vill ge bort resterna kan be personalen om en bytta.
Det här uppger både krögare och gäster till SVT Nyheter, ofta på restauranger som redan hjälper utsatta. Men att matgäster konfronteras skapar ibland både konflikter och dilemman.
– Gästerna känner sig obekväma, alla blir obekväma. Varje gäst måste givetvis välja själva hur de vill göra, men jag tror inte att några krögare tycker att det är så roligt att deras gäster hamnar i den situationen när de sitter och äter, säger Annelie Telford, vd på Debaser i Stockholm.
”Mat slängs i onödan”
Hon vill fortsätta hjälpa hemlösa, fast på ett mer effektivt sätt, som när de har många smörgåsar och wraps över från konferenser. Det får hon inte idag. Kommunen kräver att mat som skänks organiserat är i obrutna förpackningar och har förvarats i kyl hela tiden.
– Det gör att massor av mat som kunde ha skänkts istället slängs i dag, helt i onödan, säger Annelie Telford.
Föreningen Hem uppger att fler utsatta EU-medborgare går hungriga i dag. Hur stor gruppen är vet ingen, men Stadsmissionen i Stockholms län, som tros ha flest utsatta, var i kontakt med 900 personer hösten 2018. Många av dem har inte råd att handla ens på Matmissionen, där skänkt mat med kort datum säljs för en tredjedel av priset.
– Färre människor ger pengar i dag, dels för att färre vill ge, bedömer jag, men också för att vi inte har kontanter med oss längre på samma sätt som tidigare. Och då blir det inte tillräckligt med pengar för att kunna köpa mat. Fler utsatta EU-medborgare är i högre utsträckning beroende av hjälp med mat från frivilligorganisationer, eller att få den på annat sätt, säger Marika Markovits, direktor på Stadsmissionen i Stockholm.
”Vore uppriktigare att säga: Du har inget här att göra!”
Zinika Ciuraru säger att det är svårt för henne att be om mat, särskilt på restauranger, många motar bort dem från uteserveringarna. Stämningen mot just romer är sämre än när de kom till Sverige första gången 2014, säger hon.
Och framtiden ser inte så ljus ut för dem, när fler kommuner diskuterar att införa förbud mot att tigga.
Det tror Grafian Ciruraru är dåligt för givarviljan i hela landet.
– Om någon vill hjälpa någon annan, så tycker jag att de borde få göra det. Och det här med att försvåra allt för oss, det vore uppriktigare att säga direkt att det finns inget för dig här att göra. Säg det till mig rakt i ansiktet: ”Du har inget här att göra!”.
