Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: SVT

Statliga företag sämre på mångfald

De statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant. Så har målen kring bland annat etnisk mångfald formulerats i statens ägarpolicy i mer än tio år. Men något tydligt resultat syns inte på toppnivå. I bolagsstyrelser och ledningsgrupper är annan bakgrund än svensk mycket ovanlig, visar en kartläggning som SVT har gjort av de tio största statliga företagen.

– Staten har ändå sagt att man ska föregå med gott exempel, så det gör mig lite besviken att inte ens de är bättre, säger Carina Lundberg Markow, ägaransvarig på försäkringsbolaget Folksam.

Ledamöter med utländskt ursprung är sällsynt förekommande i de stora svenska börsbolagens styrelser. Av 90 styrelseledamöter i de tio största bolagen är 11 av utomeuropeisk härkomst: 9 amerikaner och 2 australiensare.

Sämre i statliga bolag

Och i de största statliga bolagen är det ännu sämre med den etniska mångfalden.

I styrelser hos de tio största bolagens finns sammanlagt 78 av regeringen utsedda ledamöter.

  • En av dem har utomnordisk härkomst.
  • Ingen är född, eller har rötter, utanför Europa.

I samma bolags ledningsgrupper arbetar sammanlagt 100 direktörer och andra ledande befattningshavare.

  • Två är av utomnordisk härkomst.
  • Ingen är född utanför Europa.

”Uruselt”

Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright och expert på mångfald i företag, är kritisk.

– I de statliga bolagen har man jobbat målmedvetet med jämställdhet mellan kvinnor och män och uppnått resultat. Men man har inte jobbat målmedvetet med mångfald på samma sätt – och där ser det uruselt ut.

Folksams Carina Lundberg Markow tycker sig ana en feghet när hon funderar över varför valet av personer ser ut som det gör.

– Det handlar om förtroende, vilka man känner sen tidigare och vet att man kan samarbeta med, det handlar om rädsla och trygghet.

Politikerna självkritiska

Det är regeringen som i praktiken utser styrelseledamöter i de statliga bolagen.

Eva Lindström är sedan några månader socialdemokratisk statssekreterare i näringsdepartementet med ansvar för de statliga företagen. Hon är inte nöjd med hur det ser ut.

– Även om vi har väldigt många duktiga och mycket väl fungerande styrelser så är olikhet något vi måste jobba med strategiskt. Det är viktigt att vi har personer i styrelserna med olika bakgrund. Där återstår ett arbete att göra, det är helt uppenbart att det är så, säger Eva Lindström till SVT.

Fd ministern: Jämställdheten prioriterades

Peter Norman (M) hade som finansmarknadsminister i den förra regeringen ansvar för de statliga bolagen under åren 2010 till 2014. Efter att ha tittat på bilder av styrelsernas ledamöter är han självkritisk.

– Det är för lite folk med annan etnicitet än den svenska eller nordiska, det vore bra för bolagen att få in fler, säger Peter Norman.  

Han förklarar det faktum att staten inte lyckats leva upp till sin mångåriga ägarpolicy med att målet att få till en jämn fördelning mellan kvinnor och män i styrelserummen prioriterats högre. Numera är fördelningen nästan alltid hälften-hälften.

– Staten har varit duktig att ta fram kvinnor i bolagsstyrelserna och det är jag väldigt stolt över, säger Peter Norman.

Maud Olofsson: Vi lyckades inte

Också förra näringsministern Maud Olofsson (C), som under åren 2006 till 2010 ansvarade för de statliga bolagen, är missnöjd med sin egen insats när det gäller arbetet för ökad etnisk mångfald. Hon vill inte ställa upp på en intervju men svarar i ett mejl:

”Detta var en av de frågor som jag ville att ledningarna, och valberedningarna, skulle jobba med men det var inte lätt att få genomslag för detta. Vi lyckades ju med kvinnorepresentationen men inte i mångfaldsdelen. [...] överlag så var det för dåligt.”

Så här gjorde vi kartläggningen av de statliga bolagen

Visa
  • SVT Nyheter har granskat sammansättningen i styrelserna i de tio största (sett till omsättningen 2013) svenska statliga aktiebolagen (där staten äger hela bolaget eller har aktiemajoriteten) när det gäller ledamöternas etniska härkomst.
  • Vi har uteslutande tittat på de av bolagsstämmorna utsedda ledamöterna (ej arbetstagarrepresentanter som utses av facket). Vi har så långt möjligt kontrollerat vilka som har utländsk bakgrund. (Med utländsk bakgrund avses, enligt Statistiska Centralbyråns definition, personer födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.) Vi har därefter delat upp dessa personer i undergrupperna utomnordisk respektive utomeuropeisk bakgrund.
  • För att undersöka personernas etniska bakgrund har vi läst CV:n, tittat på foton och gjort annan research. I osäkra fall har vi även kontrollerat med personerna själva.
  • Vi har också granskat bolagens högsta ledningar utifrån samma kriterier.
  • De tio bolagen är Vattenfall, PostNord, Systembolaget, LKAB, Apoteket, SJ, Svenska Spel, Sveaskog, Samhall och Svevia. De hade 2013 sammanlagt över 100.000 anställda.

De tio största statliga bolagen (omsättning 2013)

Visa
  • Totalt antal styrelseledamöter: 78
  • Utomnordiskt ursprung: 1
  • Utomeuropeiskt ursprung: 0
  • Totalt antal befattningshavare i bolagsledningarna: 100
  • Utomnordiskt ursprung: 2
  • Utomeuropeiskt ursprung: 0

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Brist på mångfald hos toppbolagen

Mer i ämnet