Foto: TT / SVT

Större risk för snusande jägare att få hörselskador

Uppdaterad
Publicerad

Många av Sveriges cirka 290.000 jägare har skadat sin hörsel när de utsatts för skott och smällar i skogen eller på skjutbanan. Nu visar ny forskning att de som är hörselkänsliga och använder tobak löper dubbelt så stor risk att få hörselskador än de som inte röker eller snusar.

Specialistläkaren Louise Honeth har genom åren träffat många jägare och militärer som fått nedsatt hörsel efter att ha slarvat med att använda hörselskydd. Nu har hon doktorerat i ämnet skyttebuller och bland annat funnit ett samband mellan hörselskador och användandet av tobak.

– Det vi har sett i vår undersökning är att jägare som använder tobak i form av cigaretter och snus har en förhöjd risk att utveckla hörselnedsättning om de utsätts för skottbuller, säger hon.

Internetbaserat hörseltest

Resultatet baseras på en undersökning med cirka 1.800 jägare. Deltagarna har fått ett frågeformulär med mellan 140-160 frågor samt ta ett internetbaserat hörseltest som validerats mot ett kliniskt hörseltest. 1.771 personer svarade på frågeformuläret och 202 personer av dessa gjorde hörseltestet.

Trots att studien är relativt begränsad visar resultaten att vissa individer är mer känsliga för skottbuller än andra. Är man en hörselkänslig person som använder tobak visar studien att det finns en dubblerad risk att utveckla hörselskador än om man inte röker och snusar.

– Tyvärr går det inte i förväg att veta vem som har ett så kallat glasöra respektive stenöra. Det gör att det kan räcka med ett enda skott för att hörseln ska bli skadad, säger Louise Honeth

Hörselskador och skottbuller

De hörselskador som jägare drabbas av är bland annat nedsättning på örats bullerfrekvenser. Då är det svårt att höra vad andra säger i bullriga miljöer. Men också tinnitus är vanligt, drygt 70 procent av studiedeltagarna har tinnitus alltid eller i ibland, enligt Louise Honeth

– När det blir en väldigt hög knall från ett jaktvapen kan ljudet ha en bullernivå på 163 decibel det jämföras med en jetflygplansmotor som har en bullernivå på 140 decibel, säger hon.

Bakomliggande orsaker

Orsakerna till varför snus och rökning ökar riskerna för hörselskador bland känsliga personer har inte undersökts i studien. Men Louise Honeth hänvisar till tidigare forskning där man sett att tobak påverkar blodkärlen i örat så att de drar ihop sig.

Vilket i sin tur skulle kunna förstärka den redan tidigare skadliga effekten av skottbuller.

– Det finns en hel del epidemiologiska studier där man sett att industriarbetare som rökt och som utsätter sig för buller i sitt arbete har djupare och värre hörselskador än sina kollegor som inte rökt, säger specialistläkaren Louise Honeth.

Även i djurförsök har man sett negativa effekter på innerörat när man utsätter dom för nikotininjektioner.

Celler dör

När ljudvågor går väldigt fort är människans reaktionsförmåga inte tillräckligt snabb för att uppleva hur högt ljudet faktiskt är. Det innebär att det inte går att uppfatta den kraftiga ljudvolymen innan ljudpeaken är över.

– Generellt när man ursätter sig för buller så blir det en kaskad av frisättningar av olika ämnen i innerörat som bla påverkar blodtillförseln till örat. Ämnena kallas för fria syrgasradikaler och när de frisätts skadas de fina strukturerna i innerörat. Om skadan är tillräcklig stor kan cellerna dö och då får man en hörselskada, säger Louise Honeth.

Vill öka medvetenheten bland jägare

Med sin doktorsavhandling vill Louise Honeth skapa en medvetenhet kring problemet med skadad hörsel och förmå jägare att skydda sig även under jakt.

För hörseln gå inte att laga. Även om man skaffar en hörapparat så kan man inte ersätta hörselsnäckan som utvecklats under miljoner år. Det går inte att ersätta den med en enkel hörapparat som vi människor konstruerat de senaste 60-50 åren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.