Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

7 av 10 våldtäktsoffer paralyserades

Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

När forskare vid Södersjukhuset och Karolinska Institutet frågade patienter som utsatts för våldtäkt om hur de hade reagerat under våldtäkten, fick de svar som överraskade dem. – Det visade sig att så många som 70 procent hade fått någon form av ”frysreaktion”, de hade blivit som paralyserade, säger Anna Tiihonen Möller, läkare och ansvarig för studien, till Agenda.

Studien ”Tonic immobility during rape” baseras på intervjuer med 298 patienter på Akutmottagningen för våldtagna vid Södersjukhuset i Stockholm. Den visar att 70 procent hade fått en ”frysreaktion” – de hade blivit orörliga och oförmögna att göra motstånd när de utsattes för en våldtäkt. Nästan 50 procent hade upplevt frysreaktionen som ”extrem”.

Höga siffror förvånade

– Det överraskade mig att de var så många. Vi har pratat med kvinnor i många år och vi har märkt att det är så här de reagerar när de blir utsatta för ett så stort hot som en våldtäkt är. De ”stänger av”, blir som paralyserade. Vår kliniska erfarenhet sade oss alltså att det är vanlig reaktion att inte göra motstånd vid en våldtäkt, men när vi fick det på pränt, när vi såg att det faktiskt var 70 procent som fick en ”frysreaktion”, då blev vi ändå förvånade över att det var så pass höga siffror, säger Anna Tiihonen Möller, som är biträdande överläkare vid Akutmottagningen för våldtagna.

Frågorna ställdes nära inpå

Patienterna fick fylla i ett formulär omkring två veckor efter att våldtäkten begåtts.

– De har fått svara på frågor om hur de mår och hur de upplevde och reagerade under våldtäkten. Det finns lite studier sedan tidigare, men på ganska små material och där frågor har ställts långt efter våldtäkten. Det här är egentligen den första studien som ställer frågorna så kort tid efteråt, säger Anna Tiihonen Möller.

Det här tillståndet av orörlighet och passivitet vid hot eller fara är väl dokumenterat när det gäller djur, säger hon, det förekommer till exempel bland små gnagare när de upplever ett hot som är så stort att det inte lönar sig att försöka springa ifrån det.

– Djuren spelar inte döda utan det är en kroppsreaktion som kommer automatiskt. När vi för över det på människor så fungerar det på precis samma sätt, säger Anna Tiihonen Möller.

Betydelsen av att känna till att ”frysreaktionen” är vanlig vid våldtäkter är stor både inom vården, inom rättsväsendet och inte minst för patienterna själva, menar hon:

”En föreställning om att man ska göra motstånd”

– Det finns en föreställning i samhället om att man ska göra motstånd vid en våldtäkt, man ska säga ifrån, man ska skrika och sparka om man blir överfallen. Vi märker att det finns mycket skuld och skam bland våra patienter för att de inte har gjort motstånd. Vi försöker normalisera och säga att det här är det vanliga sättet att reagera – att man ”fryser”. De blir ganska lättade över att få höra det: ”Då är jag normal, det var inte mitt fel”.

Inom rättsväsendet kan kunskap om ”frysreaktionen” spela stor roll, fortsätter Anna Tiihonen Möller, därför att om det är känt att detta är ett vanligt sätt att reagera, så kan inte våldtäktsoffret ifrågasättas för att inte ha gjort motstånd.

– En annan viktig sak att vara medveten om är att den som hamnar i en ”frysreaktion” inte får skador av våldtäkten, eftersom personen inte har gjort motstånd. Fortfarande läggs ganska stor vikt vid fysiska skador i rättsprocessen, säger Anna Tiihonen Möller.

Större vikt läggs vid gärningsmannen

Regeringens utredare väntas inom ett par veckor föreslå en samtyckeslagstiftning, som innebär att man måste försäkra sig om att den andra personen vill ha sex. Vad skulle en sådan lag kunna göra för skillnad?

– För det enskilda offret kan en samtyckeslag innebära att man lägger mindre skuld på sig själv. Det skulle också innebära att större vikt måste läggas vid gärningsmannen i stället för att fokus läggs på om offret har gjort motstånd eller ej, menar Anna Tiihonen Möller.

Reportage i Agenda söndag 25 september kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion: Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, och Björn Sandin, försvarsadvokat.

Fakta om studien ”Tonic immobility during rape”

Visa

Studien gjordes som en del av avhandlingen ”Consequences of rape, injuries, posttraumatic stress, and neuroendocrinological changes” från 2015 av Anna Tiihonen Möller vid Södersjukhuset/Karolinska Institutet. Svaren från enkäten om våldtäkterna som nämns i texten ovan var dock inte med i avhandlingen utan har precis färdiganalyserats men är ännu inte publicerade.

Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm har ett uppdrag att bedriva forskning om våldtäkt. All akut vård av våldtagna i Stockholm är centraliserad till denna mottagning. Forskningen handlar om att beskriva vilken typ av våldtäkt patienterna utsatts för, hur de reagerat och hur de mår efteråt.

298 kvinnor som varit patienter på Akutmottagningen för våldtagna tillfrågades i studien. 70 procent svarade att de hade upplevt ”signifikant immobiliseringsreaktion” (dvs frysreaktion) och 49 procent att de hade upplevt en ”extrem immobiliseringsreaktion”.

Författare till studien är Anna Tiihonen Möller, Hans Peter Söndergaard och Lotti Helström.

Källa: Anna Tihonen Möller

Läs mer om tonic immobility här

Mer om Anna Tiihonen Möllers forskning kan du läsa här

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Agenda

Mer i ämnet