Foto: TT

”Svårt för regeringen att säga nej till höjda försvarsanslag”

Publicerad

ANALYS · Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i kombination med nya krav på mer pengar till försvaret gör årets försvarskonferens i Sälen högintressant. Frågan är hur länge regeringen kan hålla emot när samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna kräver höjda anslag till försvaret.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Redan under söndagen har statsminister Stefan Löfven möjlighet att ge besked när han talar vid Folk och Försvars rikskonferens 2017.

Den förra försvarsuppgörelsen ingicks för ungefär 1,5 år sedan och innebär en höjning av försvarsanslagen med 10,2 miljarder kronor under perioden 2016–2020.

Svårt för regeringen att hålla emot

I en debattartikel i Dagens Nyheter häromdagen föreslog Moderaterna att anslagen höjs med ytterligare 500 miljoner kronor i år, två miljarder nästa år och tre miljarder 2019 och 2020. Det innebär alltså ytterligare totalt 8,5 miljarder kronor under den nuvarande inriktningsperioden, alltså fram till 2020.

Även övriga borgerliga partier vill ha höjda försvarsanslag, liksom Sverigedemokraterna. Därmed ser det svårt ut för regeringen att hålla emot. Inte minst med tanke på det försämrade omvärldsläget.

Utöver utvecklingen i Ryssland finns en rad nya osäkerhetsfaktorer, till exempel upprepade hackerattacker, USA:s säkerhetspolitiska vägval under Donald Trump och återkommande terrorangrepp i Europa.

Kan vara politiskt riskabelt

Allt detta sammantaget gör att årets försvarskonferens i Sälen sannolikt kommer att präglas starkt av hur dessa hot kan mötas och, naturligtvis, om prislappen på sådana satsningar.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget har medfört att svenska politiker nu omvärderar tidigare nedskärningar inom försvars- och säkerhetsområdet och ser behov av ökade resurser. Men statens budget är satt under hård press trots en stark tillväxt i den svenska ekonomin. Att trolla fram nya försvarsmiljarder blir inte enkelt. Att hålla emot kan samtidigt vara politiskt riskabelt.

Viktiga val nästa år

Rysslands agerande i världspolitiken blir allt mer aggressivt och utmanande. De amerikanska underrättelsetjänsterna hävdar t ex att Ryssland gjorde direkta försök att påverka det senaste presidentvalet.

Vad kommer att ske när Frankrike i vår ska välja en ny president? Hur stora ansträngningar kommer Ryssland att göra för att få Marine Le Pen vald? Franska Nationella Fronten som bland annat fått ekonomiskt stöd av Ryssland vill att Frankrike lämnar EU, något som skulle applåderas starkt av den ryske presidenten.

Också i Tyskland är det snart dags för val. Där har säkerhetsmyndigheter redan slagit larm om hackerattacker mot de politiska partierna.

Spioneriet ökar

Och 2018 är det dags för val i Sverige. Vad är Ryssland berett att göra här för att påverka valutgången? Redan i dag talar försvarsmakten om ryska påverkansoperationer, som kontinuerligt uppges pågå i Sverige. Det handlar både om att sprida falska nyheter och att påverka opinionen i en specifik riktning.

Utöver detta ökar det traditionella spioneriet mot försvarsinstallationer och militär teknik. Säkerhetspolisen har talat om krigsförberedande underrättelseverksamhet.

Att Sverige skulle vara föremål för ett isolerat angrepp är inte sannolikt, men skulle en militär konflikt inträffa i vårt närområde är experterna överens om att Sverige obönhörligen skulle dras in i en sådan konflikt.

Motverka terror stor utmaning

De senaste åren har den ryska militären rustat upp kraftigt, inte minst i Östersjöområdet. Större övningar, ett mer aggressivt uppträdande, fler örlogsfartyg och fler stridsflygplan. Utöver detta nya robotar som beväpnade med kärnvapen når Sverige på bara några minuter.

Dessutom finns andra faktorer som påverkar Sveriges nationella säkerhet. Terrorgruppen IS har de senaste åren genomfört flera omfattande och blodiga terrorattacker i Europa. Att motverka och förhindra sådana angrepp i Sverige är förstås en av de stora utmaningarna just nu för svenska myndigheter.

 Överhuvudtaget är det länge sedan den internationella politiken var så svår att förutse som den är just nu. Storbritannien har fattat beslut om att lämna EU, något som givetvis försvagar den europeiska unionen. Det förändrar också den politiska tyngdpunkten inom EU på ett sätt som är svårt att idag dra några säkra slutsatser om.

Oklart läge med USA

Samtidigt är USA:s vägval fortsatt osäkert. Den transatlantiska länken har varit fundamental för europeisk säkerhet sedan andra världskriget. Efter valkampanjen i USA är det rimligt att ifrågasätta om den nye presidenten vill fortsätta på den inslagna vägen. Om USA väljer att i stället lägga större vikt vid relationen med Ryssland skulle detta få långtgående konsekvenser för Europa, inte minst för Sverige.

Det bekymmersamma världspolitiska läget och de problem som blottlagts här i Sverige gör att årets försvars- och säkerhetspolitiska konferens i Sälen har alla förutsättningar att bli både spännande och intressant.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.