Ungdomar som går i särskolan på gymnasiet – och alltså har en hjärnskada eller utvecklingsstörning – har rätt till arbetsplatsförlagt lärande, APL, under totalt 22 veckor. Tanken är att ungdomarna ska få kontakt med arbetslivet och förbättra sina chanser till jobb.

6 av 10 ser svårigheter

Men sex av tio rektorer svarar i en enkät från Skolverket att det är svårt att hitta platser.

– Arbetsgivare anger att de har brist på tid, resurser och intresse för att engagera sig i den utsträckning som krävs. Det finns också konkurrens om den här typen av praktik med andra utbildningar, säger Anna Mannikoff, undervisningsråd vid Skolverket.

2013 gjordes gymnasiesärskolan om, och idag går cirka 7.000 elever där. Tidigare fanns också elever med autism på särskolan, men så är inte längre fallet , såvida de inte också har en utvecklingsstörning. Nu kan dessa ungdomar välja ett nationellt program, till exempel hotell- och restaurang eller estetiskt program.  Eller så går de på ett individuellt program, som framför allt riktas mot unga med större behov av individuell hjälp. En del ungdomar väljer också att läsa på gymnasiets introduktionsprogram, vilket inte var möjligt tidigare.

Kunskap i centrum

En avsikt med förändringen var att i högre grad fokusera på kunskap, och lite mindre på omsorg.

– Man har velat fokusera på kvalitet och kunskap och på att man ska ha så höga förväntningar som möjligt på eleverna, också i den här skolformen, säger Anna Mannikoff.

Är det rimligt för alla?

– Ja, utifrån var och ens behov och förutsättningar. Men det måste vara en individuell anpassning utifrån elevernas situation. Det är förstås jätteviktigt.