Svenska judar vill ha bort lagen om slaktbedövning

Uppdaterad
Publicerad

I SVT:s serie om kött från djur som slaktats utan bedövning handlar det delvis om religiösa regler. Men hur vanligt är det att man kräver sådant kött och varför har religiösa grupper olika syn på frågan?

Bland de flesta troende och religiöst aktiva muslimer har man accpeterat det svenska förbudet mot att slakta djur utan föregående bedövning.

Det har däremot inte motsvarande grupp bland judarna i Sverige.

Om djuret bedövats innan det töms på blod skulle köttet inte vara kosher, vilket är termen för mat som hanterats på korrekt sätt enligt judiska regler.

Peter Borenstein, som är rabbin och läkare, tycker lagstiftningen i Sverige är inkonsekvent. Han understryker att han som neurolog vet hur hjärnan fungerar.

-En människa betraktas som död när hon är hjärndöd. Men ett djur anses vara dött när hjärtat slutat slå.

-Om man, som vi judar gör, med en rakbladsvass kniv skär av halspulsådern i ett enda snitt avbryts blodtillförseln till hjärnan och djuret blir medvetslöst och dör på direkten.

Blåser ut hjärnan

Peter Borenstein anser inte att det vanliga sättet att bedöva djur innan de tappas på blod inte är någon egentlig bedövning.

-Det innebär att man skjuter djuret med en bultpistol. Man blåser sönder hela hjärnan. Det är ingen bedövning eftersom djuret ju är dött, säger han.

-Är hjärnan urblåst fastän djurets hjärta fortsätter att slå så är faktiskt kon död.

Det är det som är kärnan i att judar, som vill leva enligt kosherreglerna, inte accepterar att äta kött som slaktats såsom svensk lag föreskriver. Djuret är så att säga dött redan innan det slaktas.

-Att äta djur som dödats på annat sätt än genom skäktning är förbjudet inom judendomen, Peter Borenstein.

Lidande

Enligt Peter Borenstein innebär koshermetoden för slakt inte större lidande för djuret än den som föreskrivs av svensk lag.

För att illustrera vad han menar jämför Peter Borenstein med hur det känns att skära sig på ett rakblad eller ett vasst papper.

-Man skär sig och så händer ingenting, och så händer ingenting... och sedan kommer smärtan, säger han.

-Det tar flera sekunder innan det gör ont. Innan djuret hinner känna något är det redan medvetslöst eftersom inget blod längre kommer till hjärnan.

Peter Borenstein påpekar att den metod som används vid slakt enligt judiska traditioner inte sker med hjälp av några maskiner.

-Det måste vara en kniv som är i handen på den judiska slaktaren. Det går inte med några automatiska knivar. Man får inte skära in så långt att man skadar kotpelaren.

Alla är ålagda

Peter Borenstein kan inte säga hur många av Sveriges 16.000 judar som kräver att deras mat är kosher.

-Alla judar är egentligen ålagda att följa detta. Somliga gör det till punkt och pricka alltid. Andra gör det aldrig. Väldigt många gör det till helgerna, särskilt vid den judiska påsken, säger han.

Den jude som vill äta kött som slaktats enligt de religiösa reglerna måste köpa koshermärkt importerat kött.

Anisemitism

De judiska församlingarna och organisationerna i Sverige kräver att den svenska lagen avskaffas. Den infördes 1930-talet och är antisemitisk, anser Peter Borenstein.

-Sverige antog utan någon diskussion lagen strax efter att det nazistiska Tyskland stiftade en lag som förbjöd kosherslakt.

-Så fort tyskarna antog lagen så antog svenskarna den också. När kriget var slut kunde inte Tyskland ha kvar en lag som var uttalat antisemitisk. Svenskarna kunde då inte erkänna att de bara hade härmat tyskarna, säger Peter Borenstein.

Att man i nästan hela övriga Europa inte har lagar som den svenska tror Peter Borenstein beror på att man inte vill ha antisemitiska lagar.

Örjan Magnusson

orjan.magnusson@svt.se

Religiös slakt

Skäktning kallas den slaktmetod som föreskrivs inom judendomen.

Den innebär att halspulsådrorna på djuret skärs av med en kniv.

Slaktaren måste vara en ”erkänt gudfruktig man” som har respekt för att han faktiskt ”tar liv”.

Slaktaren måste också ha specialutbildning.

Källa: Peter Borenstein

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.