Foto: TT

Svenska ungdomars hälsa kartläggs

Publicerad

Hur mycket snabbmat äter tonåringar? Hur mycket rör de på sig? Finns det miljögifter i deras blod? Det är några av de frågor som man hoppas få svar på i en stor nationell kartläggning av svenska ungdomars hälsa.

Svenska ungdomar ska nu sättas under lupp. Under det närmsta halvåret kommer forskare från Livsmedelsverket besöka 250 skolor runt om i landet. 3.000 elever i årskurs 5, 8 och 2 på gymnasiet ska registrera allt de äter och dricker under tre dagar.

– Det är första gången som så omfattande information om ungdomars matvanor och fysiska aktivitet samlas in från hela landet. Just tonåringars matvanorär dåligt undersökta, säger Anna Karin Lindroos som är dietist och en av forskarna i projektet Riksmaten Ungdom.

– Studien kommer att ge oss unik kunskap som vi kommer att använda i vårt arbete för bra och säker mat i Sverige.

Svarar på enkät

Förutom att föra matdagbok ska deltagarna även svara på en enkät med frågor om deras matvanor och livsstil. Frågorna som forskarna vill ha svar på är många. Äter ungdomarna frukost eller inte? Äter de skolmaten? Hur ofta äter de fisk? Hur ser deras läsk- och godiskonsumtion ut? Hur många är veganer? Hur många är överviktiga? Finns det regionala skillnader?

Informationen som Livsmedelsverket samlar in ska användas för att utveckla kostråd och för att sätta gränsvärden för bekämpningsmedel och tillsatser.

– Vi vill veta om vi måste göra riktade insatser mot vissa grupper och vad vi i så fall ska fokusera på när vi ger råd om vad som är bra att äta. Vi vet ju redan idag att övervikt och fetma är mycket vanligare i vissa delar i landet än i andra, säger Anna Karin Lindroos.

Tidigare studie 2003

En tidigare studie på yngre barn har visat att svenska barns matvanor inte är så bra som många kanske vill tro.

2003 undersökte Livsmedelsverket barn i åldern 4, 8 och 11 år. Deras intag av mättade fettsyror, tillsatt socker och salt var för högt. Intaget av fibrer och D-vitamin var för lågt. Barnen åt bara hälften av den dagliga rekommenderade mängden grönsaker och frukt och uppemot en femtedel var överviktiga.

– Nästan en fjärdedel av kalorierna som barnen fick i sig kom från energität men näringsfattig mat som sötsaker och läsk. Det kan leda till fetma, övervikt men även näringsbrist, förklarar Anna Karin Lindroos och säger att det finns en risk att Livsmedelsverket kommer att se liknande resultat i den nya studien på tonåringar.

Ska mätas och vägas

Studien genomförs i samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniker runt om i landet. Ungdomarna kommer att vägas och mätas och ungefär hälften kommer att få lämna blod- och urinprov. Forskarna kommer bland annat undersöka halterna av D-vitamin, folat och järn. De kommer även att kontrollera om tonåringarna har fått i sig några farliga ämnen från miljön.

– Vi mäter en del miljögifter för att se om det finns någon grupp av ungdomar som sticker ut. Vi kommer till exempel titta på vissa tungmetaller, bekämpningsmedel och på sådant som högfluorerade ämnen som finns i brandskum och impregneringsmedel.

Forskarna kommer också att undersöka hur mycket ungdomarna rör på sig. Det gör man genom att låta dem bära aktivitetsmätare under en veckas tid. Mätarna kommer att visa hur många som är soffpotatisar.

– Rekommendationen är att man ska vara måttligt till intensivt rörlig i minst en timme om dagen. Det är nog många som inte lever upp till det, konstaterar Anna Karin Lindroos och berättar att tidigare studier har visat att aktivitetsnivån sjunker med åldern, särskilt hos flickor.

– Vi vill också veta om ungdomar som tränar i idrottsföreningar är mer aktiva än de som inte gör det. Det kanske är så att de inte är mer rörliga utan att de faktiskt spenderar mer tid i soffan än de som inte idrottar, säger Anna Karin Lindroos.

Datainsamlingen kommer att pågå till sommaren 2017. Hela projektet ska vara klart och publiceras i en första slutrapport våren 2018.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer