Det har gått femton år sedan John Elvesjö av en slump upptäckte att de ljuskänsliga sensorer som han monterat för ett experiment också följde hans ögonrörelser. Upptäckten ledde till en förfinad teknik för kartläggning och analys av ögonrörelser. Nu nomineras han, kollegan Mårten Skogö och deras grupp till det stora europeiska uppfinnarpriset European Inventor Award för deras uppfinning inom ögonstyrningsteknik, även kallat eyetracking.

Komplicerad matematik

För att spåra ögonrörelser behövs normalt projektorer som skickar ut nära-infrarött ljus mot användarens ögon, kameror som fångar upp det ljus som reflekteras på ögonen, och sedan kan man fastställa blickens position. För detta krävs avancerade matematiska algoritmer. John Elvesjö, född 1977, betraktades som matematiskt underbarn och lyckades tillsammans med Skogö och de andra lösa problemet.

Det är mycket möjligt att din mobil idag har teknik för att följa dina ögonrörelser och till exempel kan bläddra neråt i texten för att du läser nedåt, eller gå ner i viloläge om du inte har tittat i den på en stund. Men tekniken kan också användas av personer med funktionsnedsättningar, så kallad ögonstyrd talsyntes. I bilen kan eyetracking användas för att kontrollera förarens ögonrörelser och varna om han eller hon slumrar till. Och så kan den användas i butiker som vill kartlägga vad kunderna tittar på när de står framför en hylla.

Effektivare nät

En tredje svensk, ingenjören Gunnar Asplund, nomineras också till uppfinnarpriset för sina insatser för effektivare och billigare överföring av elkraft. Han har främst bidragit med sin strömriktare som gör övergångar mellan likströmsnät och växelströmsnät mer effektiva och, vid behov, kan stänga av strömmar. Det här har underlättat när man ska integrera förnyelsebar energi från vind och sol i likströmsnäten.