Tandläkaren John Berksenius ger ekonomiskt svaga personer en möjlighet till tandvård. Foto: Göran Ekeberg/Munter tandvård

Tandläkaren John Barksenius hjälper utsatta: ”Absolut inte bara hemlösa”

Uppdaterad
Publicerad

De som inte har råd med tandvård får allt sämre tänder, samtidigt som svenskars munhygien överlag blir bättre, visar en granskning av SVT.

- Några har så pass dålig tandhälsa att de inte kan finfördela sin mat eller prata ordentligt, säger tandläkaren John Barksenius som specialiserat sig på att hjälpa de mest utsatta.

Tandvården ser olika ut för människor med en lägre respektive högre inkomst, trots att tandvårdsstödet ska utjämna dessa skillnader. Det visar SVT:s granskning. Ett implantat, som är den dyraste lösningen, är ett vanligare val för de med högre inkomster än de med en lägre inkomst, och det är betydligt vanligare bland de med låg inkomst att man inte ersätter tänderna alls.

John Barksenius känner igen resultatet av denna granskning från sin vardag. Han grundade sin tandläkarklinik på Lidingö för tio år sedan där grundidén var att hjälpa misshandlade kvinnor som behövde laga sina tänder.

Successivt kom han också i kontakt med bland annat bostadslösa människor och missbrukare. 

– Jag märker även ett ökat tryck från klassiska arbetarklassjobb, till exempel undersköterskor eller folk som jobbar på byggen, säger Barksenius.

Ger hjälp att söka pengar

Med hjälp av avbetalningsplaner och genom att söka pengar från olika fonder och stiftelser når kliniken människor som i vanliga fall inte hade haft råd med den behandling som behövs.

– De får en kostnadsfri undersökning och sedan skriver vi ett förslag på vad vi tror att allt kommer kosta. Sedan försöker vi hitta ett sätt att komma överens om finansieringen där vi exempelvis kan hjälpa dem att söka fonder, säger han.

De patienter som hittar till kliniken är allt från nyanlända, gamla missbrukare och fattigpensionärer.

– Det är absolut inte bara hemlösa. Det är en väldigt heterogen blandning.

Vad skulle du säga är det som driver dig till att göra detta?

– Det är nog när de blir klara och man ser hur glada de blir. När man själv ser att man har gjort skillnad i någons liv.

Så gjordes undersökningen

Socialstyrelsen tog fram personnummer på alla personer som dragit ut minst en tand under 2016 och 2017 från sitt tandhälsoregister.

Dessa personnummer skickades till Statistiska Centralbyrån (SCB), som tog fram uppgifter på personernas disponibla inkomst (både individ- och hushållsinkomst) år 2017.

SCB angav vilken av sex olika inkomstgrupper som SVT definierat som varje individ tillhörde. Därefter skickades data tillbaka till Socialstyrelsen som förde på uppgifter vilka personer som åtgärdat tandgluggen/tandgluggarna och med vilken metod fram till 31/12 2018. Detta sammanställdes i statistiktabeller som skickades till oss.

Vilket av inkomstbegreppen man använder sig av visade sig ha väldigt liten betydelse för resultatet. Vi har därför genomgående enbart valt att redovisa inkomstgrupper baserat på disponibel inkomst per konsumtionsenhet – det mått som vi bedömer som mest ”rättvisande”.

Därför gjorde vi undersökningen

Sedan tidigare vet vi att personer med högre inkomster utnyttjar tandvårdsbidraget i större utsträckning än de med lägre inkomster, det vill säga att den sistnämnda gruppen mer sällan går till tandläkaren. Men vad vi ville granska var om man kan se någon skillnad på de åtgärder man väljer beroende på vilken ekonomi man har.

Vi valde då att titta på vad personerna gör efter att man tvingats dra ut en eller flera tänder. Vi kan nu visa att det finns skillnader – både i hur stor utsträckning man fyller igen luckan som bildats och i vilken metod man väljer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.