Den sänkta reduktionsplikten vid årsskiftet – alltså mindre andel biodrivmedel i bensin och diesel – gör att koldioxidutsläppen från transporter kommer att öka med 19 miljoner ton på tre år. Därför ser Sverige ut att missa både det svenska klimatmålet och EU:s mål till 2030.
– Ju mer vi släpper ut nu, desto mindre får vi släppa ut sen. Det är den totala utsläppskurvan som räknas, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.
Budskapet: Mer biodrivmedel för att klara EU-mål
EU:s regler sätter en begränsad mängd utsläpp för Sverige fram till 2030, vilket grovt kan översättas till en total mängd fossila bränslen. Vill vi inte minska bilåkandet dramatiskt blir biodrivmedel enda sättet att klara målen.
Regeringen talar ofta om ökad elektrifiering som en lösning för att minska utsläppen.
Trafikverket menar att elektrifieringen är nödvändig, men mest på längre sikt, för att nå målet om netto noll utsläpp till 2045. Även i scenarier med ökad försäljning av elfordon väntas högst 40-45 procent av alla personbilar gå på el 2030 och 10-15 procent av den tunga trafiken. Övriga bilar körs på flytande bränslen, därmed krävs mer biodrivmedel för att nå målen.
– Budskapet är att vi behöver mer biodrivmedel än dagens 6 procent om vi ska klara EU:s mål. Och det betyder med högsta sannolikhet högre priser, säger Sven Hunhammar.
Drivkraft Sverige spår prisökningar
Nu när Tidöpartierna sänkt inblandningen till 6 procent ända till 2026, kommer det behövas tuffare åtgärder sen – som höjer priset än mer.
– Nu har vi lägre priser i dag, men det kan bli jättedyrt från 2027, säger Åsa Håkansson, miljöansvarig på branschorganisationen Drivkraft Sverige.
Exakt hur dyrt det kan bli med bensin och diesel beror på flera faktorer, inte minst priset på olja. Experterna menar att priserna kan öka med lika mycket eller mer som priserna sänktes med när reduktionsplikten minskades, det vill säga 4 kronor för diesel.
SVT har sökt näringsminister Ebba Busch (KD).
