Trygghetsboenden är lägenheter med hög tillgänglighet. Det innebär att trappor och trösklar saknas så att funktionshindrade personer ska kunna röra sig utan hinder. I dessa lägenheter förväntas de gamla klara sig på egen hand eller med hjälp av hemtjänst och en larmknapp. För kommunerna är detta ett betydligt billigare alternativ än att låta de gamla bo i vård- och omsorgsboenden där anställd personal står för omvårdnaden.

Äldreboenden nedgraderas i hela landet

Nu visar statistik från Boverket att Sveriges kommuner planerar för en ombildning av 1.747 äldreboenden till trygghetsboenden fram till utgången av 2012.

Mark är en i raden av kommuner som planerar att omvandla äldreboenden till trygghetsboenden. Socialnämndens ordförande, Per-Olof Hermansson (KD), menar att kommunen måste spara och dessutom säger han att det finns ett överskott på vård- och omsorgsboenden i kommunen medan det är brist på trygghetsboenden.

Just nu är det Malmsäters äldreboende i Kinna som kommunen överväger att göra till ett trygghetsboende. Av de 30 servicelägenheterna på Malmsäter är redan 18 omvandlade till trygghetsbostäder, men nu vill kommunen avveckla allt vårdboende på Malmsäter och därmed kunna säga upp eller omplacera de cirka 30 personer som nu jobbar där, en besparing på flera miljoner.

Linnea Sjöquist stannar kvar

Linnea Sjöquist, 92 år, bor sen 17 år på Malmsäters vårdboende. Hon är sängliggande efter en höftfraktur och lider av demens. Om kommunen sätter sin plan i verket försvinner personalen som idag vårdar Linnea och då tvings hon flytta till något annat äldreboende i kommunen. Det kan inte hennes son Janåke Sjöquist acceptera.

– Vi kommer inte att gå med på att mamma flyttar, säger Janåke. Hon trivs här och har sitt avtal här. Det är här hon ska bo!

Farligt att flytta de gamla

Janåke menar att det vore direkt farligt att flytta på hans mamma och han får medhåll från forskarhåll.

– Det vi ser när man flyttar gamla sköra människor är en ökad risk för förvirringstillstånd och en ökad risk för fallolyckor, säger Yngve Gustafson som är professor i geriatrik vid Umeå Universitet.

Perioden efter en flytt ser man en ökad dödlighet. Det innebär en enorm påfrestning att tvingas byta miljö och vårdpersonal.

– Jag har jobbat i 40 år inom geriatriken, fortsätter Yngve Gustafson, och jag skäms över hur samhället hanterar gamla människor.

Inte så här det var tänkt

Det här är en utveckling som riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP) inte förutsåg när hon som ordförande i äldreboendedelegationen 2007 föreslog att trygghetsbostäder skulle inrättas.

– Det är olyckligt att man drar ner på kvalitén på insatser, säger Barbro Westerholm. Det var inte vår tanke från början, utan trygghetsboende skulle vara ett tillskott för människor som bor i det gamla hemmet, villan eller den för stora våningen.

Trygghetsbostäder skulle inte ersätta andra boendeformer inom äldrevården. Det är viktigt att uppmärksamma den här utvecklingen, för jag är inte säker på att kommunerna sparar på sikt.

Linnea Sjöquist blev 92 år

Bara några timmar efter Rapports besök på Malmsäters äldreboende avled Linnea. Hon somnande lugnt och stilla in i sin egen säng, i lägenheten som hon sen många år kallade sitt eget hem. Hon var omgiven av sina barn och assisterad av personal som hon kände sedan länge. Linnea Sjöquist blev 92 år.

Bo Öhlén

bo.ohlen@svt.se