Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Tufft för nyanlända att klara språkintroduktion

Hur språkintroduktionen ser ut skiljer sig stort mellan landets kommuner – allt ifrån några timmars svenskundervisning i veckan till ambitiösa insatser med studievägledning, elevhälsa och individuella studieplaner. Foto: Ann Wollner/SVT

Språkintroduktion har blivit ett av gymnasiets största program, med 36.000 elever, men för många är det svårt att hinna lära sig tillräckligt mycket för att hinna gå klart gymnasiet, och nästan en fjärdedel av eleverna står utanför både studier och arbete efter några år.

Nästan var fjärde elev som började på språkintroduktion 2011 var varken i studier eller arbete fyra år senare, enligt statistik från Skolverket. Det handlar bland annat om elever som blivit för gamla för gymnasiet eller som inte har fått uppehållstillstånd och som därmed är utestängda från SFI, svenska för invandrare och Komvux.

Men två av tio lyckades lära sig svenska och få tillräckliga betyg för att klara ett vanligt gymnasieprogram.

– För dem som klarar av det är det förstås en jättebra prestation, säger Anna Österlund, enhetschef vid Skolverket.

– Vi ska ju inte sticka under stol med att det är en stor utmaning om man kommer och kanske har en kort skolbakgrund.

Skiljer sig på olika håll

Skolverket har följt de elever som började på språkintroduktion 2011, runt 3.500 personer. Den stora flyktingströmmen från hösten 2015 finns inte med i materialet, och det är alltså för tidigt att veta hur det går för dem.

Hur språkintroduktionen ser ut skiljer sig stort mellan landets kommuner – allt ifrån några timmars svenskundervisning i veckan till ambitiösa insatser med studievägledning, elevhälsa och individuella studieplaner. Eleverna har olika skolbakgrunder, och deras kunskaper och behov ser förstås väldigt olika ut.

Skolinspektionen har nyligen granskat undervisningen vid 42 slumpvis utvalda gymnasieskolor och konstaterar att det behöver bli bättre. Man konstaterar att det är vanligt med kollektiva lösningar som inte fokuserar på den enskilde elevens tidigare kunskaper och behov och pekar på riskerna med att skolorna har för låga förväntningar på eleverna.

Elever önskar fler timmar

Eleverna ska läsa heltid, och det uppger också de flesta skolor i granskningen att eleverna gör. Men en del elever får bara 13 timmars undervisning, och flera elever säger att de vill ha fler timmar och dessutom vill de studera fler ämnen.

För att lyckas komma vidare in på ett vanligt gymnasieprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen för yrkesprogram och tolv godkända betyg för högskoleförberedande program. Det är förstås en stor utmaning för elever att lära sig ett nytt språk och klara hela grundskolan på några korta år.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.