Om ett par veckor börjar den nya skolterminen igen och sommarlovsledigheten övergår i vardag och rutiner. Många föräldrar oroar sig för hur det ska gå när barnen spelar bort all sin lediga tid.

På behandlingshemmet Game over i Linköping får man omkring fem samtal i veckan och många mejl från oroliga föräldrar.

-De säger att barnen vänder på dygnet. Att de inte vill följa med på semester och resor. Att kompisarna ska åka och bada, men de vill inte följa med. Allt det som föräldrarna vill, att barnen ska vara ute i solen och ha roligt, det blir ingenting av det, säger föreståndaren Inger Lundberg.

Maktlösa föräldrar

Hon säger att många föräldrar upplever en stor maktlöshet.

-De kanske har fixat sommarjobb åt barnen via bekanta, men sen ställer barnen inte upp på det. När de går in och försöker sätta stopp för spelandet kan de mötas av aggressivitet och hot.  

Vad många föräldrar som i det läget ringer Game over önskar sig är ett recept på hur många timmar av spelande som är ”ok”. Men det går inte att svara på. Vad man måste titta på är konsekvenserna, säger hon.

-Om de struntar i sin kropp och aldrig rör på sig. Slutar duscha, borsta tänderna, äta med familjen. Det är varningssignaler man ska se upp med.

Men att barnen spelar mycket under en period betyder inte att det rör sig om ett missbruk.

-Om man har andra intressen och rör på sig kan spelandet vara en hobby som andra, men det får inte ta över ens liv. Många hör av sig och säger ”min son är spelberoende” men jag hör av deras berättelse att det handlar om annat.

Att unga tonåringar vänder på dygnet under skolloven och går in i sommardvala är inget nytt, och har retat gallfeber på många mammor och pappor genom åren.

-Det här är en period då man ska frigöra sig och det naturligt blir konflikter. Många använder nog dataspelandet för att fly en familjegemenskap som man blir trött på. Inte för att det är fel på familjen men man är trött på det, säger Inger Lundberg.  

Det finns ingen ordentlig forskning om dataspelsberoende men man uppskattar att 2,5 procent av befolkningen är beroende av spel om pengar och Inger Lundberg tror att minst lika många är beroende av dataspel.

Ett gemensamt drag för dem som hamnar i ett missbruk är dåligt självförtroende. Genom spelen får de en bekräftelse som de saknar i verkliga livet.

-Många som fastnar är mycket skickliga spelare. De får sin bekräftelse som ledare för en klan medan verkligheten mest känns tung och jobbig. Då kan det vara svårt att lämna den världen.

Problemen accelererar i högstadiet

På Game over kan den som har fyllt 18 år genomgå en åtta veckor lång behandling mot spelmissbruk. För barn under 18 år arrangerar man samtalsserier tillsammans med deras föräldrar.

De som har genomgått behandlingen säger ofta att spelproblemen accelererade i 13-14-årsåldern. Men då är det inte så kännbart att skolka och barnen bor hemma hos föräldrar som erbjuder en trygg miljö med bostad, mat och pengar.

Ju äldre man blir ju svårare blir det att sköta sitt övriga liv. Många föräldrar med 17-18 åringar säger att de önskar att de upptäckt problemen och satt gränser tidigare, säger Inger Lundberg. 

Hur de gränserna ska se ut måste varje familj bestämma.

-Men man behöver prata igenom hur man vill ha det i lugn och ro utan att det blir en konflikt. Ta de strider som är viktiga men håll inte på att tjata om allting. Det är mitt råd.