Hör 15-åringarna Elvira Averstedt och Ida Joof berätta om frustrationen av att leva i en bubbla. – Jag är orolig för hur gymnasietiden kommer att bli, om det kommer vara på distans och jag kanske inte kommer få tillräckligt bra kompetens, säger Elvira Averstedt. Foto: Rebecka Haglund/SVT

Ungdomsbarometern 2020: Fler unga oroar sig för framtiden

Uppdaterad
Publicerad

Under pandemiåret 2020 funderade många unga över framtiden och ekonomin.

Färre unga i åldern 15-24 år upplever att de har möjlighet att påverka sina liv jämfört med 2018, enligt resultaten i den senaste Ungdomsbarometern.

– Det känns hopplöst nu. Unga i dag vet att arbets- och bostadsmarknaden är svår men pandemin har lagt sig som en blöt filt över de andra utmaningarna, säger Vera Carlbaum Wrennmark, ordförande i Röda Korsets Ungdomsförbund.

Det är tydligt att pandemin påverkar hur unga ser på framtiden och sina egna möjligheter. I den årliga enkätundersökningen Ungdomsbarometern som görs bland unga i åldern 15-24 år seglade sjukvård och omsorg upp som den viktigaste samhällsfrågan, och knuffade ner miljö och klimat till plats två.

Oro inför framtiden

Samtidigt visar undersökningen att fler oroade sig för framtiden under 2020, 34 procent mot 29 procent 2019. Färre unga uppger att de känner att de kan påverka sina egna liv och sin framtid. 39 procent svarar år 2020 att de ”har stora möjligheter att påverka mitt liv här och nu”, 2018 var den siffran 53 procent. När det gäller möjligheten att påverka sitt liv i framtiden är fler hoppfulla, 59 procent instämmer i att de har stora möjligheter att göra det, men det är ändå tio procentenheter färre än år 2018.

Undersökningen görs årligen, men vilka frågor som ställs varierar.

Många behövde stöd

Många av deltagarna svarar bland annat att de nu planerar att utbilda sig eftersom de sett att lågutbildade klarat sig sämre under pandemin. Att få umgås med familj och vänner rankas också högt som svar på frågan om vad som är viktigast just nu.

Behovet att få prata av sig om oro och ensamhet syns tydligt i statistiken för stödchatten ”Jourhavande kompis”, som drivs av Röda Korsets Ungdomsförbund. I chatten kan man anonymt koppla upp sig och få chatta med andra unga för att få stöd och hjälp. Förra året startades 5 300 chattsamtal, vilket är 1 500 fler än året före.

”Oroar sig för ekonomin”

De vanliga frågorna om relationer, känslor och ensamhet fortsätter komma, men det finns ämnen som har mer tydlig koppling till pandemin, berättar Vera Carlbaum Wrennmar på Röda Korsets Ungdomsförbund.

– Generellt sett är unga inte i riskgrupp vilket gör att de inte fått en tydlig plats i pandemin och det är få som lyssnar på dem. Men de påverkas. De chattar om oro över föräldrarnas ekonomi. Eller så är man rädd att de ska bli sjuka.

Många behövde läxhjälp

Ungdomsförbundet driver även en läxhjälp online. Där ökade antalet chattar lavinartat när gymnasieskolorna stängde.

– 2019 hade vi 127 läxhjälpchattar och det fanns elva frivilliga. 2020 startades 2 794 läxhjälpschattar och 200 personer hjälpte till med frågorna. Det var främst i april och maj som vi såg ökningen. Vi utökade öppettiderna men har fortsatt så eftersom behovet är så stiort.

Ungdomsbarometern:

Ungdomsbarometern är en digital enkätundersökning som genomförts av företaget Ungdomsbarometern varje år sedan 1991 med ett så kallat kvoturval som utformats för att spegla ungdomspopulationen utifrån kön, ålder och region. I undersökningen 2020 deltog 18 000 unga i åldern 15-24 år. Bland annat svarade färre män i undersökningen och resultatet har viktats mot Statistiska centralbyråns befolkningsstatisstik.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.