I dag kan en dom för grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling leda till fängelse i två till tio år. Enligt Narkotikastraffutredningens förslag, som presenteras i dag, ska de grova brotten istället delas upp i två, grovt och synnerligen grovt.

Grovt brott ska framöver ge 2-7 års fängelse medan synnerligen grovt ska resultera i 6-10 års fängelse. Den nya straffskalan ska, om den godkänns, införas från den 1 juli 2015.

– Det här innebär skärpning av straffen om stora mängder narkotika har hanterats. Syftet är att göra lagstiftningen tydligare, säger Petra Lundh.

HD-dom påverkade

Bakgrunden till utredningen är regeringens missnöje med den nya praxis vid narkotikabrott som infördes av Högsta domstolen (HD) för ett par år sedan.

Tidigare hade straffen bestämts av vilken sorts narkotika och vilken mängd som hanterats. Efter ändringen blev syftet med hanteringen viktigare – om det exempelvis rört sig om privat bruk eller ej – och effekten har blivit att straffen i genomsnitt har sänkts.

– Vi har kunnat konstatera att hovrätterna och tingsrätterna har följt HD:s linje. Den har tolkats som att man inte kan få mer än högst fem års fängelse om domstolen bara har sort och mängd att gå efter. Det här innebär att det har uppstått ett tak vad gäller straffen som egentligen inte finns i lagen, säger Petra Lundh.

Ökade befogenheter

För polisen innebär ett högre straffvärde att fler tvångsmedel kan användas, som hemlig rumsavlyssning och husrannsakan av fordon. Något som också lyfts fram i utredningen.

– Det innebär då att det finns en rimlig chans att på ett effektivt sätt bedriva utredningar, säger Stewe Alm, narkotikaexpert på Rikskriminalpolisen.

Beatrice Ask hoppas nu på en lagändring till nästa sommar. Hon framhåller att ett huvudsyfte vore att få Sverige att ligga mer i linje med straffen i andra länder – vilket i dag inte är fallet när det gäller brott med stora knarkmängder.

– De som får de allvarligaste straffen i dag kommer att få skärpta straff framöver.