Utvecklingsstörda lobotomerades

Publicerad

Utvecklingsstörda barn fanns bland de totalt cirka 13.000 nordbor som lobotomerades under efterkrigstiden. Ända in i modern tid utfördes psykokirurgi med ett tämligen mörkt facit.

I Sverige och Danmark genomgick sammanlagt cirka 9 000 personer omfattande hjärnkirurgi – lobotomi – under främst 1940- och 50-talen. I Finland lobotomerades cirka 1 500 och i Norge 2 500 patienter. Schizofreni, ångest och manodepressivitet var de vanligaste diagnoserna.

Danmark upprörs nu av nya uppgifter om att barn med utvecklingsstörning genomgick ingreppet. Att så var fallet i Sverige är känt sedan tidigare. Bland svenskarna fanns en sjuårig pojke och en lika gammal flicka som båda dog. På Umeå lasarett lobotomerades också en fyraåring och elvaåring. Åtminstone fyraåringen sägs fortfarande vara i livet.

Ingen ersättning
-Barn kan ju inte påverka de val som andra gör för deras räkning, säger Kenneth Ögren som har skrivit en avhandling vid Umeå universitet om lobotomi i Sverige. Han finner ingreppen på barn särskilt upprörande av just den anledningen.

I Norge har de lobotomerade fått ersättning av staten. Det har de inte fått i Sverige.

-Det är tragiskt att inte samhället kan erkänna att man gjorde fel. Att inte människor kan få upprättelse för sitt lidande, säger Dan Ericsson (KD) som under sin tid som riksdagsledamot motionerade i frågan.

Nya ingrepp
År 1969 lobotomerades den sista patienten i Sverige. Men psykokirurgins historia var inte slut. Under 1950-talet utvecklades den så kallade kapsulotomin i Sverige – ett mycket mindre ingrepp som också går ut på att kapa nervtrådar mellan pannloben och djupare delar av hjärnan.

Uppskattningsvis har cirka 300 personer genomgått ingreppet, vanligen mot svåra depressioner, fobier och tvångssyndrom. En uppföljande studie bland 25 personer som opererades under 1988-2000 visade att metoden visserligen ofta bet på symtomen, men att risken för biverkningar som apati och hämningslöshet var överhängande.

TT-Ritzau

Fakta: Känslolivets nervbanor kapas

Visa
  • Lobotomi innebär, enkelt uttryckt, att nervcellerna mellan pannloben och djupare liggande områden i hjärnan skärs av. Känsloliv och intellekt påverkas därmed mycket starkt.
  • Ingreppet användes bland annat för att dämpa svår ångest och lindra schizofreni.
  • Psykokirurgin hade sina rötter i Schweiz, USA och Portugal. Den fick stark utbredning på de moderna sinnessjukhusen i Sverige mot 1940-talets slut.
  • Totalt lobotomerades cirka 4.500 personer vid Umedalens, Sidsjöns, Beckomberga och Lillhagens sjukhus.
Umeå universitet (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer