Peter Rawet, ekonomijournalist SVT Foto: SVT

Vad gör de på fondbolaget efter klockan tre?

Uppdaterad
Publicerad

När Sveriges största fondbolag nu erkänt att man inte ens anstränger sig för att följa annat än börssnittet kan man verkligen ifrågasätta vad de gör på fondbolaget efter klockan tre – annat än att räkna vinsten.

Både verklighet och teori visar att det över tiden är omöjligt (i allmänhet) att slå börssnittet. Till detta kan vi nu lägga ett erkännande som Svenska Dagbladet fick fram av chefen för Sveriges största fondbolag Robur, ägt av Swedbank.

Vad var det då han erkände?

Jo, att man inte ansträngde sig för att slå börssnittet i sina stora Sverigefonder – alltså gör det man tar betalt för – så kallad aktiv förvaltning. Ingen nyhet i teorin för de flesta som följer fondmarknaden.

Men att en röst inifrån det fondindustriella komplexet bryter ”omertan”, tystnadsplikten, och talar ur skägget får närmast betecknas som häpnadsveckande.

Tror vi kan satsa på rätt häst

För den teoretiska sågningen av aktiv förvaltning står i första ledet årets Nobelpristagare i ekonomi, Eugene Fama, som visar på att det i långa loppet inte går att slå marknaden. ”Rosa” tidningar och sidor visar ju ofta fram årets vinnare, men hur ofta upprepas de dessa bedrifter – sällan, med få undantag.

Men denna journalistik invaggar oss i tron att just vi ska kunna satsa på rätt häst – ”sure”.

Men att vi invaggas i den känslan är lönsam för fondbolagen.

I de kolorerade fondmagasinen kan man se män och någon enstaka kvinna, som utan kavaj sliter bland högar av årsredovisningar för att just du – kunden, ska få ut mesta möjliga av dina surt förvärvade slantar.

Betyder allt

För det arbetet vill de bara ha en ynka, pytteliten del av dina pengar i betalning, sisådär 1,2 procent för en vanlig Sverigefond. Inte mycket att bråka om – kan man tycka. Men de där tiondelarna betyder – allt – för vad du ska få i fickan en dag.

Stockholmsbörsen har i dryga 90 år gett ett snitt på cirka sex procent till aktiespararen. Ta din Sverigefond – om den lyckas nå snittet – då 1,2 procent i avgift tas ut, försvinner 20 procent, eller var femte krona du tjänat ner i fondbolagets ficka.

Ställ frågan!

Lägger man på ränta på ränta-effekten om du sparar länge, till exempel pension, så handlar det om ännu mer pengar. Indexfonden som slaviskt följer börsnittet kan kosta från 0 till ungefär 0,8 procent i avgift.

Olikheten i pris på indexfonder är ju också crazy eftersom de (datorn) gör samma sak – följer snittet. Men om vi använder en låg avgift på 0,2 procent så kostar indexfonden 0,03 procent av avkastningen – att jämföra med den så kallat aktiva fondens 20 procent.

Ett grundtips när du skall välja fond är att ställa dig tre frågor:

  1. Vilken fond har lägst avgift
  2. Vilken fond har lägst avgift
  3. Vilken fond har lägst avgift

När du har svarat på dessa frågor så vet du en sak med säkerhet – kostnaden. Avkastningen, vad du får i fickan, kan du i bästa fall drömma om.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.