Alliansen har medvind ute i kommunerna. Här partiledarna på riksplanet, Ebba Busch Thor (KD), Ulf Kristersson (M), Jan Björklund (L), och Annie Lööf (C), under Kristdemokraternas kommun- och landstingsdagar i Jönköping. Foto: Mikael Fritzon/TT

Alliansstyre i flest kommuner efter valet

Uppdaterad
Publicerad

Antalet Alliansstyren i kommunerna ser ut att öka rejält efter valet. I mer än hälften styr de i minoritet.

Det visar en kartläggning av SVT Nyheter.

Av de 256 kommunstyren som hittills är klara finns nu ett Alliansstyre i 118 kommuner, vilket kan jämföras med 94 före valet. Medan antalet blocköverskridande styren ligger kvar på nästan samma nivå som före valet så minskar antalet vänsterstyren kraftigt.

De tre senaste mandatperioderna har det funnits vänsterstyren i runt en tredjedel av kommunerna, men hittills har bara 38 kommit på plats.

Oväntad röstsplittring

Förklaringen till det rekordlåga antalet vänsterstyren är att Socialdemokraterna backade i nästan alla svenska kommuner.

Enligt Johan Wänström, statsvetare på Linköpings universitet, var det oväntat eftersom partiet i tidigare val haft ett starkare stöd på lokal nivå än i riksdagen. Nu blev resultatet det omvända. I gengäld gjorde Moderaterna ett starkare resultat lokalt än de gjorde i riksdagen.

– När S backar som de gjort så blir det svårare att fortsätta med de blocköverskridande styrena där S tidigare varit en bärande kraft. Det blir svårare både matematiskt och symboliskt. Då har vi i stället fått fler borgerliga styren i minoritet, säger han.

MP i fler samarbeten med allianspartier

Även Miljöpartiet backade kraftigt och förlorade sina mandat i många kommuner. Det har också bidragit till att S haft svårare att bilda styre utan samarbete med högerpartierna.

Miljöpartiet har av tradition samarbetat åt både höger och vänster i kommunerna. Efter årets val sitter MP i 65 styren, av dem är nästan dubbelt så många med enbart Allianspartier som med enbart S eller V. 

C i flest styren

Tillbakagången till trots är Socialdemokraterna fortfarande största parti i många kommuner och har flest ordförandeposter i landet eftersom de sitter med i nästan alla blocköverskridande styren.

Men det parti som sitter i flest styren totalt sett är Centerpartiet, som är med och styr i 181 kommuner.

– C har den positionen att de kan samarbeta med både S och borgerliga. Dessutom gjorde man ett bra val och det återspeglar sig i kommunerna, säger Johan Wänström.

Samarbete med SD i två kommuner

Sverigedemokraterna satt inte i något styre i slutet av förra mandatperioden, men har i år fått ordförandeposter i kommunstyrelsen i Hörby och i Sölvesborg. Fler kan vara på gång i de förhandlingar som sker.

I många av de kommuner där inget styre finns på plats än handlar det sannolikt om hur partierna ska förhålla sig till SD eller något av de lokala partier som haft stora framgångar, tror Johan Wänström.

Inga extra val i kommunerna

På kommunnivå finns inga talmansrundor och systemet är inte byggt för att hålla extra val om det skulle bli ett komplicerat valresultat.

–Den kommunala verksamheten rullar på och påverkas inte negativt på kortare sikt. Generellt anser man att det är bättre att det får ta tid och blir rätt, säger Johan Wänström.

Grafik: Vilka partier samarbetar med varandra?

Så ser styret ut i kommunerna

Alliansstyren i dag: 118

Alliansstyren före valet: 94

Vänsterstyren i dag: 38

Vänsterstyren före valet: 92

Blocköverskridande styren i dag: 97

Blocköverskridande styren före valet: 102

Övrigt styre: 3

Övrigt styre före valet: 2

Ej klart: 34

Blocköverskridande styre är när ett Alliansparti styr ihop med antingen S eller V. Annars är styret antingen ett Alliansstyre eller ett vänsterstyre. Lokala partier, Miljöpartiet, Fi och SD räknas i det här sammanhanget som tvärpolitiska och kan styra med partier på båda sidor blocken utan att det klassas som blocköverskridande styre.

Definitionen av styren har använts i mätningar av Sveriges kommuner och landsting sedan en lång tid tillbaka.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.