Foto: Scanpix

Nästan var femte 15-åring har svårt att läsa

Publicerad

Nära var femte europé läser så dåligt att de inte klarar sig i det moderna samhället, enligt en EU-rapport.

Var femte europé läser så dåligt att de inte klarar sig i det moderna samhället. Det innebär att uppskattningsvis 75 miljoner människor inte har nått upp till den läsnivå som behövs för att utvecklas och fungera i samhället, hemmet, skolan och på jobbet. Det framkommer i en rapport från EU, skriver Sydsvenskan.

Sverige ligger något under genomsnittet för andel svaga läsare, men över 17 procent av 15-åringarna i Sverige ligger på en nivå där de bara klarar de allra enklaste texter.

Högst andel svaga läsare finns i Bulgarien, 41 procent. Lägst andel finns i Finland, 8,1 procent.

Utbildningsministern Jan Björklund pekar på läraryrkets sjunkande status, en lärarutbildning som inte har hållit måttet och för låga kunskapskrav i skolan som viktiga orsaker.

-Det har varit en negativ utveckling under flera årtionden och det är därför som vi lägger om utbildningspolitiken, säger han till TT.

”Läsning och skrivning viktigare än någonsin”

EU:s mål är att andelen dåliga läsare bland 15-åringarna ska minska till 15 procent inom åtta år.

–Vi lever i en paradox: medan läsning och skrivning är viktigare än någonsin i vår digitaliserade värld halkar vår läskunnighet efter. Förbättrad läskunnighet leder till vinster för enskilda och för samhället, som på lång sikt blir till miljarder euro, sade Androulla Vassiliou, kommissionär med ansvar för utbildning, i samband med att rapporten släpptes, skriver Sydsvenskan.

Gruppen rekommenderar flera åtgärder för att öka läskunnigheten bland barn och unga. Bland annat behöver ungdomarna en mer varierad läsning, från tecknade serier till skönlitteratur och e-böcker.

På låg- och mellanstadiet behövs fler lärare som är specialiserade på läsundervisning och elever med svårigheter bör få individuellt stöd. När det gäller de mindre barnen noterar gruppen att barn som deltagit i förskoleverksamhet är mer läskunniga än barn som inte gjort det.

Stor skillnad mellan könen

Enligt rapporten är det stor skillnad mellan könen när det gäller läskunnighet. Medan fler än var fjärde 15-årig pojke har dålig läskunnighet, gäller detsamma bara för drygt 13 procent av flickorna i samma ålder.

Expertkommittén pekar bland annat på vikten av att locka fler män till läraryrket, så att de kan fungera som förebild för pojkar och locka dem till mer läsning.

Skillnaden i läskunnighet mellan könen är minst i Nederländerna, Danmark och Belgien och störst i Malta, Bulgarien och Litauen.

Försämring i Sverige

Visa

Sverige hör till den minoritet av EU-länder där läskunnigheten försämrats mellan 2006 och 2009. Andelen elever med dåliga resultat i läsning i de återkommande jämförande så kallade Pisa-undersökningarna ökade från 15,3 procent 2006 till 17, 4 procent 2009.

Övriga länder med liknande negativ utveckling är Irland, Luxemburg, Österrike, Slovenien och Finland.

Kommittén vill också bemöta uppfattningen att dålig läskunnighet skulle ha ett starkt samband med invandring.

”Den stora merparten barn och vuxna med dåliga läsfärdigheter är födda och uppvuxna i det land där de bor”, står det i rapporten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer