Inrikes

Var fjärde ung har blivit utsatt för kränkningar från andra elever i skolan, enligt Friendsrapporten 2017.

Var fjärde elev utsatt för kränkningar i skolan

Uppdaterad
Publicerad

Var fjärde ung har blivit utsatt för kränkningar från andra elever i skolan det senaste året och var tionde ung upplever att de utsatts för mobbning under samma tidsperiod, visar anti-mobbningorganisationen Friends årliga rapport som publiceras i dag.

– Det är så klart inte acceptabelt. Det betyder att tusentals barn och unga går till skolstarten med en dålig känsla i magen istället för att gå dit för att lära sig och ha roligt, säger Carolina Engström, generalsekreterare på Friends. 

Bekräftar bilden att många unga kränks 

Rapporten publiceras för sjätte året i rad och bygger på webbaserade enkäter som besvarats av 43 337 unga mellan förskoleklass och årskurs nio. Resultaten bekräftar bilden av att kränkningar och mobbning alltjämt är ett problem i svensk skolmiljö. Årets resultat ligger nämligen i linje med tidigare års resultat. 

– Den här rapporten visar inte på några nya sensationella siffror utan bekräftar den bild vi hade. Det här är ett ansvar som vuxenvärlden måste ta. Det går att förebygga mobbing och det går att bygga trygga skolor, säger Carolina Engström.

LÄS MER: Kränkningar och trakasserier – vardag på många skolor

Enkäterna visar att flickor är mer utsatta och otrygga i skolan än pojkar. 27 procent av tjejerna i årskurs 6-9 på högstadiet har blivit utsatta för kränkningar det senaste året medan motsvarande siffra bland killarna är 16 procent. På frågan om elever känner sig otrygga i skolan svarar var femte tjej på högstadiet att de känner sig otrygga ibland eller ofta, vilket kan jämföras med var tionde kille.  

Vissa grupper mer utsatta 

Rapporten visar även att trakasserier utifrån kön, könsidentitet, sexuell läggning och etnicitet är vanligast förekommande. Även barn med en funktionsnedsättning löper större risk för utsatthet.  

– Att visa grupper riskerar att utsättas mer än andra visar att det finns normer som styr vad som är okej och inte. Om man avviker från de här normerna riskerar man att utsättas. Vi behöver våga analysera varför just de här grupperna utsätts. Här behöver vuxenvärlden föra en dialog och kritisk diskussion med unga och prata om det här, säger Carolina Engström. 

LÄS MER: Nytt system ska förebygga mobbning

De vanligaste formerna av kränkningar bland yngre barn (åk 3-6) är taskiga kommentarer, följt av elaka blickar eller att ha blivit lämnad utanför. Därefter följer fysiska kränkningar i form av knuffar eller slag.  

Även bland de lite äldre barnen (åk 6-9) är verbala kränkningar vanligast, följt av utfrysning och kränkningar på nätet. 

Vill se satsning med statliga medel

För att stävja trakasserier och mobbning i skolmiljö vill Carolina Engström se att statliga medel satsas på att höja medvetenheten på skolorna.  

– Vi vill se ett trygghetslyft i stil med ett mattelyft, alltså att man tillsätter statliga medel för att höja medvetenheten kring de här frågorna. Vi vet att ett förebyggande arbete är effektivt, det minskar lidandet för den enskilda eleven, det förbättrar skolresultaten och det är samhällsekonomiskt försvarbart, säger Carolina Engström. 

Fakta Friendsrapporten 2017

Rapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där 43 337 barn och unga har svarat på frågor om mobbning och kränkningar.

De svarande består av 17 377 elever i årskurs F-3, 13 779 elever i årskurs 3-6 och 12 181 elever i årskurs 6-9.

Enkäternas årskurser överlappar varandra för att passa skolor som är organiserade på olika sätt.

Datainsamlingen har gjorts mellan 1 augusti 2016 och 1 juni 2017. Insamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i skolor. Alla medverkande skolor har inte haft en utbildning med Friends, men samtliga har valt att kartlägga situationen i sin skola med hjälp av Friends.

Källa: Friends

Carolinas tre bästa tips för att motverka mobbning och trakasserier på skolor:

  1. Skolor ska arbeta forskningsbaserat med metoder som fungerar och inte hittar på något eget.  
  2. Skolor behöver bedriva ett systematiskt arbete mot mobbning. Man bör genomföra kartläggningar där man ställer frågor till eleverna, exempelvis om vilka platser man känner sig trygg på och var man inte är trygg. Därefter är det viktigt att man följer upp resultaten.  
  3. Man måste ha en hela skolan-ansats. Det handlar om att involvera både elever, föräldrar och personal. Det är ett tydligt vuxenansvar men för att det ska vara effektivt behöver man jobba med alla målgrupper 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.