Stäng

Inrikes

Att borsta barnets tänder morgon och kväll med fluortandkräm är bästa tipset för att undvika karies – i kombination med att slopa småätandet och att gå regelbundet till tandläkaren. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/Claudio Bresciani/TT

Värre kariesangrepp i svenska mjölktänder

Uppdaterad
Publicerad

Det svenska genomsnittsbarnet får allt fler hål i tänderna. En väckarklocka, tycker tandläkarna. Hos barnen med sämst tänder blir hålen fler och många behöver sövas för att tandläkarna ska kunna göra sitt jobb.

– Det kan handla om att man behöver ta bort fyra tänder som sitter på olika ställen i munnen. Det gör man inte på en fyraåring rakt av, säger Gunilla Klingberg, professor i barntandvård på Tandvårdshögskolan i Malmö.

Vid sju års ålder har svenska barn i genomsnitt en tand som är kariesangripen eller lagad. Men det är ett genomsnitt – kariesangreppen är ojämnt fördelade.

– De barn som är friska är väldigt friska, men i den grupp som är mest sjuk, där har sjukdomen blivit allvarligare, de har mer hål, säger Gunilla Klingberg, professor i barntandvård på Tandvårdshögskolan i Malmö.

Samtidigt är det lång väntetid för specialistbehandling, vilket betyder att barn kan få gå med tandvärk länge. Vissa barn tappar till och med i vikt för att de har svårt att äta. Det blir också ett stigma för barnen.

– Jag tycker att alla barn ska få se fina ut i sina munnar. Alla barn ska kunna le.

Markant ökning

Ökningen har varit markant de senaste fem åren.

Bland åttaåringarna var 69,1 procent kariesfria 2013. Fem år senare hade andelen kariesfria åttaåringar sjunkit till 65,6 procent. Under samma period ses en ökning av andelen åttaåringar med en till två kariesangripna tänder från 14,8 till 15,5 procent. Andelen åttaåringar med karies i tre eller fler tänder ökade från 16,1 till 18,8 procent.

– I min värld duger inte detta. Vi måste göra det annorlunda och vi måste göra det bättre. Vi måste bli effektivare, säger Hans Östholm, som arbetar med det kvalitetsregister där siffrorna är hämtade.

Han anser att trenden är oroande och att det måste till vetenskapliga studier om orsakerna, för det saknas i dag.

Nyanlända barn, som ännu inte fått ett fullständigt svenskt personnummer, är inte med i kvalitetsregistrets statistik.

Flera orsaker

Det är inte en enda, utan flera orsaker bakom ökningen, tror Gunilla Klingberg. Hon börjar med att peka på socioekonomiska samband – barn i socioekonomisk utsatta miljöer har överlag sämre hälsa, både i kropp och i tänder.

Men det kan också handla om attityder hos föräldrarna och i hela samhället, menar hon.

– Det finns hur mycket godis som helst att få tag på 24 timmar om dygnet och det finns massor av läsk överallt.

De goda råden kan kokas ner till tre punkter: Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll (föräldrarna behöver hjälpa yngre barn). Koncentrera barnens ätande till tre huvudmål och två mellanmål – och låt dem släcka törsten med vatten. Gå regelbundet till tandläkaren.

– Det är egentligen ingen rocket science. Men vi har tappat bort det lite grann, säger Gunilla Klingberg.

Fakta: Karies

I bakteriebeläggning (plack) på tänderna kan det bildas syror som luckrar upp tandemaljen. Om inget görs blir hålet i tanden allt djupare och bakterier kan tränga ner i tandnerven, som blir inflammerad. Det är då tandvärken slår till.

Tidig karies märks inte så tydligt. När kalksalterna i emaljen börjar lösas upp, bildas en vit, kritaktig fläck eller rand på tandens yta. Ofta sker det mellan tänderna, i tuggytorna eller längre bak i munnen där det är svårt att upptäcka, men angreppet kan ses vid röntgenundersökning.

Om kariesangreppet inte hunnit gå så långt kan det motas tillbaka med bättre tandborstning, eventuellt fluortillskott och genom att undvika socker i maten.

Har hålet hunnit bli för stort måste den skadade delen av tanden tas bort och sedan behöver hålet lagas med tandfyllnadsmaterial. Om kariesskadan är mycket stor kan tanden behöva tas bort.

Källor: 1177 och Nationalencyklopedin

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.