Foto: Arkivbild TT

Vill införa lottning men syskonförturen blir kvar

Uppdaterad
Publicerad

Obligatoriskt skolval och lottning till populära skolor. Det är några av förslagen som Skolkommissionen lägger fram i dag. Men syskonförturen ska inte försvinna.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kallar det nuvarande skolsystemet för ”ett lapptäcke utan sömmar” med fallande kunskaper, ökande ojämlikhet och lärare som inte fått tillräckligt med stöd. Han konstaterar att den senaste skolkommissionen presenterades 1948 och hoppas nu på viktiga politiska förändringar.

– Det vi tar emot i dag är det mest genomgripande reformarbetet för en svensk skola på decennier, säger han.

Redan i går kunde SVT Nyheter avslöja att Skolkommissionen vill öppna för lottning till skolor, när antalet sökande är fler än antalet platser. Det skulle kunna användas i skolor där elevsammansättningen anses vara alltför homogen.

– I dag har vi ett skolval som bara är fritt för vissa. Kösystem är inte ett bra system. Det är de välinformerade föräldrarna som sätter sina barn i kö redan på BB som kniper de platserna, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som suttit med i Skolkommissionen, till SVT.

Men en lottning kan ju innebära att syskon hamnar i olika skolor. Är det bra?

– Vi kommer inte lägga något förslag som tar bort syskonförturen. Vi visar på det orimliga med kösystemet som omöjliggör för de som vill flytta runt i Sverige. De är ju redan där borta ur kön.

Gustav Fridolin vill inte i dag ta ställning till förslaget om lottning. Först vill han höra vad remissinstanserna har att säga.

– Men det klart att kötid är ett system som bygger på att jag som spädbarn ska ha föräldrar som satte mig i kö till den mest populära skolan. Det gör att skolvalet inte är lika fritt för alla, säger Gustav Fridolin.

Ska minska segregationen

Hela Skolkommissionens slutbetänkande, som efter två års arbete läggs fram i dag, har höga förväntningar på sig inte minst när det gäller förslag som kan minska skolsegregationen.

Ett sätt att göra skolorna mer blandade vore att införa ett aktivt skolval till förskolan och grundskolan, skriver Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande, på DN Debatt i dag.

LÄS MER: Skolan som blandar elever för att öka likvärdigheten

På dagens pressträff konstaterar Jan-Eric Gustafsson att lärarutbildning har försämrats, bland annat på grund av en ”succesiv teoretisering”, och att det nu behövs resurser för att återföra fler praktiska moment i lärarutbildningen.

Dessutom poängterar han att det är viktigt att lärare får fortbilda sig. Nu föreslår ett ”professionsprogram” som ska innehålla tydliga steg för kompentenshöjning för lärare.

Statlig delfinansiering

Ett annat av Skolkommissionens förslag för att få mer likvärdiga skolor är en statlig delfinansiering av undervisning och elevhälsa.

”De statliga medlen fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund”, skriver Jan-Eric Gustafsson i DN.

”Anmärkningsvärt att inte politikerna kan komma överens”

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som suttit med i Skolkommissionen, säger att det har varit tuffa diskussioner och många kompromisser, och hoppas nu att även politikerna kan komma överens.

– Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att vi har politiker som är beredda att komma överens om både pensioner och försvar, men inte om skolan. Då motiverar de att det handlar om de områden som är mest strategiskt viktiga för Sveriges framtid. Det är väldigt märkligt att inte skolan hör dit.

LÄS MER: ”Vi måste se till att elever med olika bakgrund får mötas”

Dåliga resultat

Skolkommissionen tillsattes våren 2015, med bakgrund bland annat i OECD:s Pisa-rapport för 2012, som visade att svenska elevers resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse hade halkat efter rejält.

Nästa rapport, Pisa 2015, visade att dock att svenska 15-åringar förbättrat resultaten i alla tre områden. Samtidigt fortsätter dock kunskapsklyftorna att öka.

Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är nu större än OECD-snittet. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund.

* Nationella målsättningar för bättre skolresultat, undervisningens kvalitet och likvärdigheten.

* Skolhuvudmän ska kunna nå tillräcklig kapacitet genom att staten bygger upp en stödjande och stärkande verksamhet med en skolmyndighet på regional nivå.

* Eftersom resursfördelningen i skolan inte är tillräckligt behovsstyrd föreslås en statlig delfinansiering till undervisning och elevhälsa.

* Bättre kompetensförsörjning av lärare genom fler behörighetsgivande och kompletterande utbildningar vid sidan av reguljära lärarutbildningar.

* Ett professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena med syftet att främja lärares och skolledares professionella utveckling.

* Tydligare läroplaner för att öka trygghet och studiero, respektfullt uppträdande och elevens eget ansvar för skolarbetet.

* Likvärdighet och minskad skolsegregation bland annat genom ett system med aktivt skolval till förskoleklass och grundskola, med stöd för vårdnadshavare och elever genom saklig och rättvisande information.

Källa: Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande, på DN Debatt

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer