Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Virologen Niklas Arnberg svarar på frågor om covid-19 Foto: SVT

Virologen svarade på läsarnas frågor

Uppdaterad
Publicerad

Virologen Niklas Arnberg svarade under måndagen på tittarnas frågor om covid-19. Här är ett urval av frågor och svar som ställdes i chatten.

Om man inte vet hur länge man har antikroppar efter en covid infektion hur vet man då att man man har det lång tid efter vaccination?

– Mycket bra fråga! Svaret är att vi ännu inte vet hur länge vi har antikroppar. Gäller både för infektion och vaccination. Vad vi vet är att de flesta som får en infektion efter att ha varit sjuk, är att man har antikroppar ca 8 månader. För dem som infekterats utan att ha blivit sjuka vet vi än så länge för lite om. Och, samma sak gäller vaccination, men vi räknar med att vaccinationerna kommer att ge skydd/immunitet som räcker i många månader.

De som vaccinet testas på, utsätter man dem för smitta så man kan få en uppfattning om vaccinet hjälper?

– Bra fråga. Svaret är nej. Man utsätter dem inte medvetet för smitta. Däremot lever de som vanligt, och en del av dem exponeras för virus. En del får vaccin, andra får placebo. Det verkar som att många (70-95%) av alla dem som får vaccin skyddas mot infektion, men de som får placebo skyddas inte alls.

Hej! Finns det någon sanning om att man har mindre risk att bli allvarligt sjuk i covid 19 om man har O som blodgrupp, och har det någon betydelse om man är rh – eller rh +?

– Jag skulle säga att skillnaderna är så små att man egentligen inte behöver bry sig så mycket om detta. Det är inte alls som för vinterkräksjuka, där 20% av alla svenskar är skyddade mot de calicivirus som finns just nu, tack vare att man har en blodgrupp som kallas ”sekretornegativ”.

När ett virus muterar, vilken del är det som ändras? Är det hela viruset eller typ spikeproteinet (som vi nu vet att det heter)?

– Hej Evey! Det som ändras är virusets arvsmassa (”RNA”). Arvsmassan bestämmer hur proteiner byggs ihop av olika aminosyror. När det blir en förändring i arvsmassan byts en byggsten ut. För coronavirus gäller att det är ganska få byggstenar som byts ut (jämfört med t ex influensa). Detta är bra, för det innebär att våra antikroppar kommer att känna igen viruset om/när man infekteras nästa gång (efter en riktig infektion, eller, efter en vaccinering).

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronapandemin

Mer i ämnet