Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar Konjunkturinstitutets prognos över konjunkturläget under en pressträff i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Lågkonjunkturen håller i sig fram till 2023

Uppdaterad
Publicerad

Den ökade smittspridningen innebär att den ekonomiska återhämtningen i Sverige avbryts det fjärde kvartalet i år. Den förestående massvaccineringen innebär dock att återhämtningen tar fart igen under det andra kvartalet nästa år, uppger Konjunkturinstitutet (KI) i en ny prognos. Sverige kommer dock även nästa år att befinna sig i en djup lågkonjunktur, en lågkonjunktur som kommer att fortsätta ända fram till 2023.

– Det ser mörkare ut nu än vad vi trodde i september, men det finns ljus i tunneln i form av vaccinet, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl vid en pressträff.

I höstas räknade KI med en stabil återhämtning under det andra halvåret. Men, när den andra vågen av smittspridning nu sköljer över Sverige och övriga Europa så bryts återhämtningen under årets sista kvartal.

Uppgifterna om att en vaccinering mot covid-19 kan komma igång relativt snart är dock positiva signaler för ekonomin och innebär enligt KI att den svenska ekonomin tar fart igen under andra kvartalet nästa år.

Sammantaget  spår KI att Sveriges ekonomi krymper med 3,1 procent i år för att nästa år växa med lika mycket. I den förra prognosen, som publicerades i slutet av september, spåddes ett BNP-fall om 3,4 procent 2020 samt en ökning med 3,6 procent 2021.

Men, även om vaccinet innebär en skjuts till ekonomin så befinner sig Sverige i en djup lågkonjunktur med en arbetslöshet på i snitt 9 procent nästa år. Lågkonjunkturen kommer också att bestå under en längre tid, uppger Ylva Hedén Westerdahl.

– Det kommer att dröja ända till 2023 innan vi har ett normalt konjunkturläge igen, säger hon.

Stora osäkerheter i prognoserna

Konjunkturinstitutet betonar att osäkerheten i prognoserna är större än normalt med ett antal faktorer som skulle kunna påverka ekonomin negativt. En osäkerhetsfaktor är huruvida vaccineringen blir framgångsrik och om smittan därmed avtar. 

Även Brexit utgör en betydande osäkerhetsfaktor. Prognosen baseras på antagandet att EU och Storbritannien sluter ett avtal på åtminstone handelsområdet före årsskiftet så att en så kallad 'hård brexit' undviks. Misslyckas det kan de ekonomiska konsekvenserna bli ”kännbara”, uppger KI.

Stort utrymme för ytterligare stimulanser

Men, trots regeringens stora stimulansåtgärder på runt 250 miljarder kronor, är de svenska statsfinanserna goda, vilket kan komma till användning om ekonomin skulle förvärras, uppger KI.

– Riskerna för en sämre utveckling dominerar tyvärr, men det finns stort utrymme för nya åtgärder 2021, säger Ylva Hedén Westerdahl som tillägger att den svenska statsskulden väntas toppa på runt 40 procent nästa år, vilket i ett internationellt perspektiv är lågt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer