Flera svenskar och frivilliga från de nordiska länderna deltar just nu i strider med jihadister i Islamiska staten (IS) i Syrien och norra Irak. I ett av de förband som strider mot IS ingår Anders Högström från Karlskrona.
– Det är det enda exempel i Blekinge som vi känner till. Vi har inga indikationer på att ytterligare personer i vårt område deltar på någon av sidorna i dessa strider, säger Tomas Pärlklo, vid kriminalunderrättelsetjänsten.
Det är andra gången som Anders Högström anslutit sig till ett av de frivilliga förband, med mestadels kurder, som har som uttalat mål att slå tillbaka IS-krigarnas framfart.
– Jag är kristen och tillhör Pingstkyrkan, så syftet med min närvaro här är väl ganska uppenbar. För mig är det en självklarhet att göra detta. Det IS eller Daesh utsätter världen för är inte mänskligt och här finns inga gråskalor, säger Anders Högström.
Enligt Högström är det sex personer från de nordiska länderna i truppstyrkan.
– Det som krävs är en grundläggande motivation och inställning att verkligen vilja göra det här. Det är ett beslut man själv måste ta, säger han.
Är du inte rädd för att bli dödad?
– Jo, det är klart att jag är. Men rädslan gör också att du är vaksam, att kroppen är beredd.
Högström vill inte uppge någon exakt positionering för striderna och inte heller vilka uppdrag som förbandet har.
– Det jag kan säga är att jag befinner mig i norra Irak. Och att jag just nu ser fiendens linje ungefär 800 meter framför mig.
Att ta värvning i den stridande gruppen ger, enligt Högström, ingen ersättning och det handlar alltså inte om ett legosoldatsuppdrag i vanlig mening.
– Jag sålde min bil och nästan allt jag har för att få råd att åka hit. Allt vi får här är mat och utrustning, säger Anders Högström, som säger att han fått mycket stöd från vänner i Sverige.
– Men det finns också en del som är helt tysta. De har svårt att acceptera mitt beslut.
Anders Högström, som 1994 grundade Nationalsocialistisk front och som 2010 dömdes till fängelse för inblandning i stölden av Arbeit Macht Frei-skylten från koncentrationslägret Auschwitz, säger att han har svårt att bli kvitt sitt förflutna.
– Det är någonting jag åtminstone hemma tvingas leva med. Här är det annorlunda. Här värderas man helt och hållet efter vem man är i dag.