– Den här mannen skulle aldrig ha släppts ur häktet i väntan på dom, utan ska sitta inne tills straffet verkställs. Tyvärr är det här långt ifrån första gången det händer. I det här fallet överlevde ju kvinnan, men det finns fall där dömda personer har dödat de våldsutsatta kvinnorna i väntan på att straffet ska verkställas, säger Maria Hallenius Henrysson, socionom och initiativtagare till Lex Lotta-gruppen.

Expertgrupp vill se nya lagar

Gruppen består av ett flertal experter inom våld i nära relationer, bland annat namnkunniga experter som juristen Madeleine Leijonhufvud och kriminologiprofessorn Henrik Belfrage. Gruppen har tagit sitt namn efter 41-åriga Lotta Rudholm, som förra sommaren mördades av sin sambo. Målet med gruppens arbete är att instifta en ny lag som ska underlätta för kvinnor som söker hjälp av samhället.

– Vi vill lagstadga att det ska finnas rätt kunskaper inom rättsväsendet och de sociala myndigheterna när det gäller våld i nära relationer. Vi ser ofta att kompetensen brister och att kunskaper saknas om de komplexa fenomen som förekommer i brotten. Bland annat handlar det om att man inte ska kunna lägga ner åtal om kvinnan inte längre vill medverka, som man gjorde i Lottas fall.

Liten effekt av kontaktförbud

De komplexa fenomenen kan bland annat handla om att brottsoffret inte längre vill medverka i utredningen av rädsla för repressalier, eller för att hon tror att gärningsmannen kommer att bättra sig. Men även att gärningsmannen i offentliga sammanhang kan visa en polerad bild av sig själv.

Under sitt arbete med Lex Lotta säger sig gruppen ha stött på ett flertal problem i den nuvarande lagstiftningen. Det handlar bland annat om hur liten effekt ett kontaktförbud har och hur myndigheter aldrig utreder sig själva vid brister. I grunden menar de att det finns ett systemfel.

– Alla de här felen som begås i våld i nära relationer är ett systemfel. Många säger att det handlar om enskilda handläggare eller åklagare, men det är inte sant, utan det är ett systemfel. I det här handlar det precis om hur man ser på maktöverordningen i samhället, männens överordning och kvinnans underordning, det genomsyrar hela delen, säger Maria Hallenius Henrysson.