Enligt honom kan för mycket spelande få olika typer av biverkningar.

– Barn eller unga kan få fysiska problem, övervikt, nacksmärtor och dylikt. De kan få problem i skolan och isolerar sig mer och mer, säger Patrik Smetana.

Även unga kvinnor riskerar att bli beroende. Mellan 65 till 78 procent av kvinnorna är högkonsumerande och de spelar mer på mobiltelefonen, speciellt i åldern 14 till 18.

Men till skillnad från pengaspelsberoende så klassas inte datorspelsberoende som en sjukdom i Sverige idag.

– Däremot i Kina och Sydkorea så klassas det som en sjukdom, man ser det på olika sätt, i Sverige borde det klassas som en sjukdom också, säger Patrik Smetana.

Finns inget skyddsnät

Patrik Smetana uppskattar att ungefär en procent av spelare blir beroende av datorspel.

– Det finns inte så många initiativ för att hjälpa dem som är dataspelsberoende i dagsläget. Varken kommun, skolor, BUP eller pyskiatrin.

I nuläget finns det inga nationella riktlinjer över hur man ska hantera problemet.

– På samma sätt som pengaspelsberoende får hjälp så borde även dessa ha rätt till det, det hade jag velat se, säger Patrik Smetana.

Forskningen ökar

För tio år sedan publicerades ungefär ett trettiotal artiklar om beroendet. Idag är den siffran närmare två hundra.

– Det är mer och mer forskning som publiceras om det här som visar på att det finns risk att kunna bli datorspelsberoende, säger Patrik Smetana.

Enligt honom finns även positiva effekter av att spela. Den som spelar får bättre minne, tränar socialt beteende, reaktionsförmåga och får ett bättre självförtroende.

Nu planerar även Blekinges Tekniska Högskola att starta en tvåårig forskningsstudie inom området.

– Det är spännande med att det är en sådan gråzon mellan när det är lockande och positivt och när det tvärtom kan dra ner dig i isolering, säger Sara Eriksén, professor på BTH.