Antalet nyfödda sjönk i länet ifjol – flest föddes i Ronneby och i Karlshamn föddes minst antal barn av Blekingekommunerna. Foto: Christine Olsson/TT

Barnafödandet har sjunkit – lägsta siffrorna på tjugo år i Blekinge

Uppdaterad
Publicerad

Kvinnor föder allt färre barn, visar statistik från SCB. I Blekinge är antalet nyfödda barn så här långt i år det lägsta sedan 2001. Mellan januari och september i år föddes 1 081 levande barn i Blekinge län, enligt preliminär statistik.

– Inte sedan 2001 har det fötts färre barn i Blekinge under årets nio första månader. Det året föddes det 982 barn under januari till september, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

En trend i landet som helhet är att kvinnor föder allt färre barn. Den summerade fruktsamheten minskar och är ett mått på hur många barn en kvinna förväntas för och som utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.

– I Blekinge har den summerade fruktsamheten sjunkit sedan år 2010. Från 2,0 barn per kvinna till 1,8 barn i fjol. Länet följer med andra ord utvecklingen i riket, , säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Blekinge ligger något högre än rikssiffrorna

Av Blekingekommunerna är det i Ronneby det föddes flest barn ifjol (2,1), följt av Olofström ( 1,8), Sölvesborg (1,7), Karlskrona (1,7) och minst barn föds det Karlshamn (1,6)

– Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå.

Barnafödande över tid

Att barnafödandet har varierat över tid i Sverige har flera förklaringar. Från slutet av 1960-talet till mitten av 1980-talet skedde en nedgång i barnafödandet som till stor del berodde på att det var en period då fler kvinnor började lönearbeta. Även tillgången till bättre och säkrare preventivmedel bidrog till nedgången.

Minskningen ersattes av en uppgång åren runt 1990, vilket kan förklaras dels av en stark konjunktur men även av förändringar i familjepolitiken.

Under senare delen av 1990-talet var det återigen en nedgång i barnafödandet. Den berodde till stor del på lågkonjunkturen som medförde att speciellt yngre kvinnor och män fick svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler gick vidare till högre studier och sköt barnafödandet på framtiden.

År 1999 var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige, 1,5 barn per kvinna. Under 2000-talet ökade barnafödandet fram till 2010 men därefter har det minskat.

Källa SCB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.