I sex år har Torbjörn Rönning arbetat på kliniken på Afvelsgärde i Karlskrona. Han har flera gånger blivit rosad för sina insatser, dels genom små presenter från ägarna men också via insändare i tidningarna, även om han har behövt lämna svåra besked.

– Det känns ju skönt att man hittar rätt någon gång. Det är viktigt, säger han.

Ofta är det de tråkiga minnena som etsar sig fast. Som den gamla dam som blev sittande kvar själv på en bänk efter att hennes trofasta hund tvingats avlivas.

Men Torbjörn Rönning menar att det alltid handlar om att se till djurens livskvalité och att få både ägare och djur att känna sig bekväma i situationen. Trots att det ibland kan kännas tufft, så ser han jobbet som veterinär som ett drömyrke.

– Det är trevligt och avslappnande, både för djur och människa att få mysa. Det är ju ett slags mys, även om det är ett konstigt mys så är det ju klapp och gos och kläm, som vi säger på norska, säger han.