Trygghetskameror används av hemtjänsten för att göra tillsyn på natten i stället för fysiska besök och gps-larm innebär att äldre kan gå ut själv och larma eller positioneras om personen går vilse.

För att se vilket resultat dessa ger har nu en studie gjorts av Socialstyrelsen där de tolv kommuner som använder tekniken mest har intervjuats. Bland andra ingår Karlskrona, Malmö, Göteborg och Halmstad i studien.

– Kamerorna gjorde att de äldres nattsömn blev bättre, då de fick sova ostört, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Oväntat resultat

Men det fanns också saker som överraskade i studien.

– Ett oväntat resultat var att många upplevde en stärkt integritet, då det inte länge kom personal mitt i natten.

När det gäller gps-larmen finns det däremot vissa brister. Det är oklart vem som ser till att den äldre har med sig larmet och att det är laddat, vem som positionerar och vem som rycker ut vid ett larm. När det gäller gps-larmen var det de anhöriga som var mest positiva.

– De upplevde en ökad trygghet i vissheten att deras make, maka eller föräldrar kan hittas om hen irrar bort sig, säger Dick Lindberg.

Ersätter inte personal

Det finns också vissa brister i hur tekniken hanteras.

– De brister som syntes tydligt handlade om hur samtycket hanteras. Till exempel hur kommunen följer upp samtycket så att brukaren förstår vad insatsen med hjälp av teknik innebär och att man måste acceptera om personen plötsligt säger nej, säger Dick Lindberg.

En fråga har också varit om äldreomsorgen ersätter personal med teknik men det har studien inte visat.

– Nej, det har vi inte kunnat se. I ett läge med ett stort behov av personal så har framförallt kamerorna bidragit till att hemtjänsten avlastas och kan ägna sig åt annat än rutinmässiga, långväga nattbesök.