Kustbevakningen ska bland annat utreda fiskeribrott, transporter av farligt gods och skydda samhällsviktiga anläggningar.

– Utökade befogenheter innebär ett stort ansvar. Det är upp till oss att förvalta detta förtroende på bästa sätt, säger Anders Kjaersgaard, överdirektör på Kustbevakningen.

Nya ansvar, mer effektivitet

I nuläget utreder Kustbevakningen den inledande förundersökningen vid miljöbrott, sjöfylleri och rattfylleri samt ordningsbot för vissa förseelser i sjötrafiken. Myndigheten assisterar också polis och tull vid ärenden som ligger under deras ansvar men lämnar ofta över ansvaret till de landsfasta myndigheterna.

Det nya förslaget innebär mer arbete för Kustbevakningen men mindre överlämningar vilket ska innebära samordningsfördelar och effektivitetsvinster.

– Regeringens förslag ligger enligt vår bedömning väl i linje med Kustbevakningens strävan att effektivisera brottsutredningsprocessen, säger Anders Kjaersgaard.

Krävs en detaljerad plan

Det som återstår är en proposition från regeringen där det tydligt framgår hur de nya befogenheterna kommer att påverka den dagliga verksamheten på Kustbevakningen. Samt hur de nya ansvarsområdena ska organiseras. Men förslaget har tagits emot positivt.

– Det är glädjande att Kustbevakningen föreslås få en tydligare roll i att bekämpa brott till sjöss. Jag kan konstatera att vidgande befogenheter fungerar bra i vår nya organisation som gäller sedan 1 september i år. Men det innebär inte att vi omedelbart är redo för brottsutredningar på nya områden. Inledningsvis måste vi självklart lägga fokus på utbildning och utvecklade arbetssätt, säger Lena Jönsson, generaldirektör.