Det råder stor bostads- och förskolebrist i Karlskrona, något som särskilt drabbat våldsutsatta kvinnor och barn i deras sökande.
– De kvinnor och barn som blivit utsatta och bevittnat våld är brottsoffer som fått lämna allt de har. De har ingenting. Bara skyddad identitet och sekretessuppgifter. Jag tycker det vore självklart att de skulle ha förtur, säger Ulrika Bodin, verksamhetschef för kvinnojouren i Karlskrona.
”Sofia” gick den tuffa vägen
SVT Nyheter Blekinge har träffat en av de våldsutsatta kvinnor som fått gå den tuffa vägen. Hennes barn har nästan fått vänta ett halvår på att få gå på förskola.
– Jag blir ledsen eftersom mina barn inte kan gå till skolan och inte heller får ha några kompisar, säger ”Sofia”, som egentligen heter något annat.
Sofia och barnen förflyttades från en annan kvinnojour i Sverige efter att hennes före detta man hittat deras skyddsboende.
Socialtjänstens ansvar
Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för Sofia, men hon upplever ingen hjälp därifrån. Sofia berättar att hon inte vet vad som hade hänt henne och hennes barn om det inte vore för kvinnojouren.
– Jag får ingen hjälp av socialtjänsten, bara kvinnojouren. Jag är väldigt tacksam till dem, säger hon.
Främst medicinska skäl
Det kommunala bostadsbolaget Karlskronahem menar att man gör tillräckligt för våldsutsatta kvinnor.
– Vi har ett väl fungerande system i nuläget tycker vi, säger Ann Winbom, marknads- och bobutikschef på Karlskronahem.
Kvinnojouren kräver en förtur i bostadskön för våldsutsatta kvinnor och barn. Hur ser du på det?
– Det kan jag inte svara på. Grundproblemet är att vi har få lägenheter och utifrån förutsättningarna gör vi vad vi kan, säger Björn Eliasson, vd Karlskronahem.
Vad gör ni?
– Vi har ett restriktivt system där fall av medicinska skäl ibland prioriteras, säger Björn Eliasson.
Ingen bostad på landsbygden
Kvinnojouren har blivit erbjuden lägenhet på landsbygden, men av säkerhetsskäl är en lägenhet på landsbygden olämpligt enligt Kvinnojourens och socialtjänstens bedömning.
– Det är olämpligt att sätta en kvinna långt ute på landsbygden utan grannar eller någon att vända sig till om något skulle hända eller om kvinnans man söker upp henne, säger Ulrika Bodin, chef kvinnojouren Karlskrona.