– Det kan till exempel handla om en tydlighet i vem som ringer vem när ett barn försvunnit. Sedan finns det också en strategi för hur man arbetar förebyggande, till exempel hur man kan se vissa tecken på att ett barn är på väg att avvika, säger Lena Ekroth, integrationssamordnare på länsstyrelsen i Blekinge.

De tecken som myndigheterna ska vara extra uppmärksamma på är när man kan misstänka att ett barn utsätts för ett brott – det kan handla om tecken som att barnet har mycket pengar, nya kläder eller umgås med personer som man inte lagt märke till tidigare.

20 barn försvunna

Från 2013 och fram till sista maj 2016 anvisades 833 barn till Blekinge. När man gjorde mätningar 2016 upptäcktes att 20 stycken av de här barnen är försvunna.

– Hela uppdraget med att ta fram en strategi för det här handlar egentligen om att undvika det värsta – att de här människorna hamnar i prostitution och människohandel, säger Lena Ekroth.

Vad vet ni om tiden efter 2016 – fortsätter barn försvinna i Blekinge?

– Det har inte gjorts någon så stor genomlysning som den här. Däremot får vi siffror från Migrationsverket om barn som är avvikna, men det handlar om barn som är avvikna precis just nu i den här stunden. Det är för korta mättillfällen för att säga att barnet faktiskt är försvunnet.

Vill motivera

Cura Individutveckling har boenden för ensamkommande barn i länet. Här jobbar man mycket med att motivera ungdomar att stanna.

– Vi försöker motivera dem att stanna. De har väldigt mycket potential att skapa sig en framtid och kämpa för sitt uppehållstillstånd. Får de det så har de hur mycket som helst att vinna, att gå i skolan och kämpa sig framåt med vår hjälp, säger Anna Pfeifer, verksamhetschef på Cura.

Hon hoppas att den nya samverkansplanen ska leda till att myndigheterna jobbar mer med att ta reda på var barnen tar vägen. Oftast är det ungdomar som fått avslag på en asylansökan som väljer att avvika.

– Man hoppas att man följer upp det och tar reda på var personerna tagit vägen, så man kan hjälpa dem.