Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: SVT

Nya utgrävningar i västra Vång

Sedan i mitten av 2000-talet har blekingska arkeologer undersökt fornlämningarna i västra Vång. Ett nytt tillstånd från länsstyrelsen möjliggör nu ytterligare utgrävningar.

Ett nytt beslut om utgrävningar Vångboplatsen på Johanneshus åsar i västra Vång glädjer nu blekingska arkeologer. Tillsammans med Södertörns högskola och Lunds Universitet driver Blekinge museum projektet som nu tillåts göra ett utvärderande schakt i naturreservatet för att på så sätt förstå hur olika delar och tidshorisonter hänger samman.

Tidigare har flertalet fynd gjorts vid platsen och nu hoppas man att den djupare schaktutgrävningen av två tidigare ytor kommer ge resultat, något som i framtiden kan leda till en ännu större undersökning av platsen.

Över 1000 år

Marken vid Hjortsberga socken saknar i nuläget motstycke i Blekinge. Lämningarna, som från början var en konsekvens av Karlskrona kommuns vattenreningsprojekt har genererat omfattande fornlämningssspår från 2004 och framåt.

Mycket talar för att platsen använts i över 1000 år som både boplats och regionalt bygdecentra under delar av järnåldern.  I dess mitt finns ett spännande kulle där man tidigare hittat spektakulära fynd, stenpackningar och terrasskanter,

– Det är en lovande plats rent arkeologiskt, eftersom vi har tittat på den rent ytligt hittills så har vi bara fynd och punkter där vi vet hur det ser ut. Den här undersökningen är liten men betydelsefull, där vi ska se hur olika stenpackningar och konstruktioner hänger ihop, säger Mikael Henriksson, arkeolog på Blekinge museum.

Aristokratisk levnadsstil

Tanken med utgrävningen kretsar inte bara kring att hitta kvarlämnade mänskliga föremål, utan naturvetenskapliga föremål ska dateras eller bedömas, för att på så sätt ge en helhetsbild av platsen. Man komma ner på djupet och kartlägga den stenlagda ytan, för att på så sätt se hur de förhåller sig till varandra.

– Många tidigare fynd hänger ihop med en nästan aristokratisk levnadsstil, mitt på vischan i Blekinge, säger Mikael Henriksson

Tidigare har man hittat flera olika typer av guld- och bronsföremål på platsen, bland annat 29 stycken guldgubbar som väckte sensation när de upptäcktes 2013.

Tankarna går till att det är en rituell plats, men också en plats där juridiska funktioner och maktrelationer har ägt knutits under århundradena, inte minst omkring 600- och 700-talet efter Kristus, säger Mikael Henriksson.

Arkeologidagen 27 augusti

För närvarande är platsen en beteshage och när utgrävningarna väl sätter igång tänker Mikael Henriksson inte avslöja. Arkeologiskt arbete kräver lugn och ro och det är många experter från olika håll som tillsammans ska samla in sina arkeologiska pusselbitar. Istället ska man bjuda in allmänheten till arkeologidagen den 27 augusti för att då visa upp nya fynd.

– Sen är det en by i Blekinge som ska leva sitt liv vanligt också, det måste man respektera också, säger Mikael Henriksson.

Samtidigt så vill Mikael Henriksson dela med sig av de yta upptäckterna till alla intresserade blekingebor.

– Vi ser det ändå som att det är alla blekingars projekt framförallt, och vi hoppas att det kan fortsätta så under många år, säger Mikael Henriksson.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer