Traditionellt sett har den svenska skolan varit duktig på att hjälpa barn som har svårt med inlärningen. Men elever som har en hög inlärningsförmåga i teoretiska ämnen har i många fall inte uppmärksammats. Forskare på Blekinge tekniska högskola, BTH, menar att det beror på speciella normer som råder i klassrummet.

– Det finns normer om att alla ska förstå det som sägs i klassrummet och att alla ska få uttrycka sig lika. När det då finns elever som har ett speciellt intresse för ett ämne så kanske de vill förklara en lösning på ett annat sätt, som kan ta längre tid. Då är det svårt för en lärare att avgöra hur den ska göra, säger Eva Pettersson, forskare på BTH, som följt särskilt begåvade barn under tio års tid.

Inte bara lärarens ansvar

Forskarna har också kommit fram till att en del av de här barnen inte vill bli upptäckta. De vill inte verka märkvärdiga och udda. Ibland kan de till och med medvetet svara fel på lärarens frågor.

– Generellt har vi en kultur i Sverige där vi stöttar elever som är duktiga inom idrott och musik. Men vi har inte haft den stöttningen inom teoretiska ämnen. Då kan det vara så att de här barnen håller igen lite. De svarar fel på frågor för att få ingå i en gemenskap med andra elever och få anses som ”normal”, säger Eva Pettersson.

Men särskilt begåvade barn har enligt skollagen lika stor rätt som barn med inlärningsproblem att få en anpassad undervisning. Två Blekingeforskare har på uppdrag från regeringen och Skolverket nu tagit fram ett stödmaterial till skolorna.

– Det är viktigt att de här barnen får utmaningar, hjälp att utveckla sin studieteknik och får samarbeta med andra särskilt begåvade barn.

– Vi kan inte tvinga in de barnen i ramen eller normen som finns i det vanliga klassrummet. Men det är inte bara lärarens ansvar. Det är också politikernas ansvar, skolledarnas och skolhälsovårdens. En ensam lärare i klassrummet klarar inte detta, säger Linda Mattsson, forskare på BTH.