Askfis och fetgris – här får sjusovare öknamn i påskveckan

Uppdaterad
Publicerad

I södra Dalarna och norra Västmanland finns en särskild tradition under påskveckan. Där gäller det att passa sig för att inte bli familjens fetgris eller skärklump.

En gammal, lokal påsktradition hänger kvar sedan långt tillbaka i Söderbärke i Dalarna och i norra Västmanland. Här kan den som är lite extra trött på morgonen under påskveckan bli kallad både det ena och det andra av resten av familjen.

”Går liksom inte att säga på svenska”

Försover du dig på långfredagen är du ”Långlaten”, medan den som sover längst på självaste påskafton blir ”Stäckukotten”. Många av orden är svåra att översätta till svenska.

– Det går liksom inte att säga på svenska tror jag. Det blir liksom inte samma effekt, berättar Karin Johansson i Söderbärke.

Blev retad i flera veckor

Palmoxen syftar till Palmsöndagen som ju är söndagen innan påsk, Askfisen syftar till askonsdagen, som är den dagen som inleder fastan. Den följer på fastlagssöndagen och fettisdagen, och hör alltså inte hemma i påskveckan. ”Stäckukotten” ska enligt uppgift betyda ungefär ”kort och knubbig”.

– Stäckukotten var jag mest rädd för. Jag var rätt liten och tjock när jag var liten, så brorsan retade mig i flera veckor efteråt, säger Lars Persson.

Fotnot: En uppgift har korrigerats, gällande askonsdagen som inte ligger i påskveckan vilket vi uppgav i tidigare version av artikeln.

Öknamn till sjusovarna i påskveckan:

Söndagen innan påsk: Palmoxen

Måndag: Magerås

Tisdag: Fetgrisen

Onsdag: Askfisen

Torsdag: Skärklumpen

Fredag: Långlaten

Påskafton: Stäckukotten

Påskdagen: Påsklåska

Annandag påsk: Andesjös

Tisdag: Tredagknös

Onsdag: Fjärdagsjätt

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.