En gammal, lokal påsktradition hänger kvar sedan långt tillbaka i Söderbärke i Dalarna och i norra Västmanland. Här kan den som är lite extra trött på morgonen under påskveckan bli kallad både det ena och det andra av resten av familjen.
”Går liksom inte att säga på svenska”
Försover du dig på långfredagen är du ”Långlaten”, medan den som sover längst på självaste påskafton blir ”Stäckukotten”. Många av orden är svåra att översätta till svenska.
– Det går liksom inte att säga på svenska tror jag. Det blir liksom inte samma effekt, berättar Karin Johansson i Söderbärke.
Blev retad i flera veckor
Palmoxen syftar till Palmsöndagen som ju är söndagen innan påsk, Askfisen syftar till askonsdagen, som är den dagen som inleder fastan. Den följer på fastlagssöndagen och fettisdagen, och hör alltså inte hemma i påskveckan. ”Stäckukotten” ska enligt uppgift betyda ungefär ”kort och knubbig”.
– Stäckukotten var jag mest rädd för. Jag var rätt liten och tjock när jag var liten, så brorsan retade mig i flera veckor efteråt, säger Lars Persson.
Fotnot: En uppgift har korrigerats, gällande askonsdagen som inte ligger i påskveckan vilket vi uppgav i tidigare version av artikeln.
Öknamn till sjusovarna i påskveckan:
Söndagen innan påsk: Palmoxen
Måndag: Magerås
Tisdag: Fetgrisen
Onsdag: Askfisen
Torsdag: Skärklumpen
Fredag: Långlaten
Påskafton: Stäckukotten
Påskdagen: Påsklåska
Annandag påsk: Andesjös
Tisdag: Tredagknös
Onsdag: Fjärdagsjätt