Studien har gjorts på 16 vilda brunbjörnar i Dalarna och Gävleborg. Forskare tog sig in i deras vinteriden, bedövade björnarna, tog prover på blod och avföring samt försåg djuren med gps-sändare.

Efterföljande sommar lokaliserades samma björnar från helikopter. Forskarna inom Skandinaviska björnprojektet satte åter in bedövning. De tog jämförande prover som visade dramatiska förändringar av tarmarnas bakterieflora, både i variation och funktion.

Mer ur samma mat

– De bakterier som växer till under sommaren är väldigt duktiga på att ta till sig näringsämnen, och det gynnas också björnen av. Björnen får mer energi av samma mängd mat, säger Fredrik Bäckhed, professor inom molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.

Om en människa äter och lägger på sig som en sommarbjörn ökar risken för insulinresistens, en rubbning som kan leda till diabetes. Men brunbjörnen blir inte resistent förrän det är dags för vintervila, då kroppen behöver gå ner på sparlåga. Och även här hjälper tarmfloran till.

I försök på Sahlgrenska överfördes björnarnas tarmbakterier till bakteriefria möss. De gnagare som fick björnarnas sommarbakterier åt sig också feta utan komplikationer med insulinresistens. Mössen som fick vinterbakterier gick inte upp i vikt på samma sätt.

Hjälp för undernärda

Fredrik Bäckhed betonar vikten av ökad kunskap om hur tarmfloran fungerar. Men han öppnar också för en fortsättning på björnspåret, i kampen mot undernäring hos exempelvis cancerpatienter inom vården.

– Man skulle kunna tänka sig att utnyttja sommarbjörnarnas bakterier, som gör att man får mer näring utan insulinresistens. Det skulle vara en attraktiv idé att testa för att öka fettmassan hos dem som är undernärda, säger han.

– En attraktiv idé att testa för att öka fettmassan hos dem som är undernärda.

Professor Fredrik Bäckhed om framtida möjligheter för björnbakterier i vården.