Lars-Åke Malmström driver Bollnäs biograf Röda kvarn tillsammans med sin bror. Så har det varit i fyra generationer. Det var hans morfars far, C.A.E CARLSSON som egentligen var smed som startade familjetraditionen 1915. Då visades 16 mm film i godtemplarhuset som låg i centrala Bollnäs.

Sköter allt själv

Det var bions guldålder. Med hjälp av filmen, kunde bollnäsborna uppleva den då ultimata verklighetsflykten. Med biointäkterna kunde Carlsson bygga två riktiga biografer i Bollnäs. 1926 invigdes Palladium och Röda Kvarn byggdes 1934.

– Jag har gått på bio sedan jag kunde gå nästan, berättar Lars-Åke Malmström. Förr var det en som sålde godis, en som rev biljetter, en som sålde biljetter och en maskinist. Det var fyra stycken på varje biograf. Idag klarar man allting själv. det är nästan en förutsättning för en sån här liten biograf.

Tekniken slår ut de små

Med åren gick det sämre för biograferna i Sverige. TV konkurrerade ut biograferna och de större filmbolagen övergick till ny teknik. De digitaliserade sin utrustning. De små biograferna fick färre kopior att dela på.

– Det kunde ta två månader innan vi fick en premiär. Jag själv skulle inte heller gå och titta på en film efter så lång tid med det utbud som finns nu, säger Lars-Åke Malmström. Det var antingen att lägga ned eller satsa.

Hade det inte varit för ett investeringsbidrag från svenska filminstitutet hade nog bion i Bollnäs gått i graven. Men tack vare det kunde en ny projektor och ett nytt ljudsystem installeras i den gamla funkislokalen. Biotraditionen i Bollnäs kan leva vidare.