Elvin Lundberg är elev i årskurs fem. Hör honom berätta om vad studiero betyder. Skolinspektionens Jesper Antelius berättar om hur inlärningen försvåras med stökig arbetsmiljö. Foto: SVT

En fjärdedel av femteklassarna saknar studiero

Uppdaterad
Publicerad

En fjärdedel av landets femteklassare saknar studiero i skolan, och mer än hälften uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet.

– Vuxna skulle inte acceptera en sådan arbetsmiljö som vi möter ute i skolorna, säger Jesper Antelius, enhetschef på Skolinspektionens analysavdelning.

– Om jag inte har lugn och ro kan det bli ganska rörigt och jag kan inte koncentrera mig på uppgifterna, säger Elvin Lundberg i årskurs 5. 

Statistiken kommer från Skolenkäten som Skolinspektionen genomför en gång per termin för att granska landets skolor.  

–  Studiero är avgörande för resultaten, och det försvårar inlärningen och möjligheten att nå målen om man inte kan fokusera, säger Jesper Antelius, chef för analysenheten på Skolinspektionen. 

Skolmiljön ska präglas av studiero

Skollagen säger att utbildningen ska utformas så att alla elever har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Men trots det, och trots att Skolinspektionens enkät år efter år visar på bristande studiero, blir det inte bättre på landets skolor.  

–  Man kan se att det här är ett område som är relativt stabilt över åren. Det är väldigt tråkigt att det är så, säger Jesper Antelius. 

I klippet besöker vi Elvins klass och hör Jesper Antelius på Skolinspektionen svara på frågan om skolan är en god miljö för lärande.

”Lugn och ro i klassrummet”

Men det finns också positiva exempel där majoriteten av eleverna i en klass upplever studiero. 

Så är det i Elvin Lundbergs klass.

– Det är lugn och ro i klassrummet. Vi har tagit upp det på klassråd och elevråd och pratar om det ibland. Att vi inte ska störa varandra. 

Enligt Skolinspektionen går det inte att se nåt tydligt mönster när det gäller typ av skolor eller orter som har problem med en orolig studiemiljö. Utan det ser väldigt olika ut i landet och beror enligt Jesper Antelius till stor del på vilka personer som jobbar på skolan. 

– Det är svårt att hävda att vi har en jämlik skola när det är så, konstaterar Antelius. 

Så många svarade på enkäten

Alla skolor i landet deltar i Skolverkets skolenkät under en tvåårsperiod. Enkäten genomförs i årskurs 5 och 9 i grundskolan, och i år 2 på gymnasieskolan.  

Vi har tittat på siffrorna från höstterminen 2019, och har valt att fokusera på eleverna i årskurs fem eftersom de har högst svarsfrekvens i enkäten. 90 procent. Totalt svarade 32 185 femteklassare på enkäten.  

Källa: Skolenkäten 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.