Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Kan ge bestående skador” – hör professorn i idrottsfysiologi om hur långloppsträning kan påverka juniorer. Foto: SVT/TT

Idrottsprofessorn: ”16-åringar ska inte åka Vasaloppet”

Uppdaterad
Publicerad

Michail Tonkonogi är professor i idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna och har forskat på unga och träning. Han ser fördelar med att man redan från tidig ålder belastar kroppen med träning, men anser att ett Vasalopp inte är optimalt.

– Unga individers kroppar är inte rustade för ensidig träning, kroppen klarar inte av den nötning som ett Vasalopp innebär, säger Tonkonogi till SVT Dalarna.

Enligt Tonkonogi gör långlopp som Vasaloppet stor nytta för folkhälsan i allmänhet, då många lägger ner mycket träning inför loppet. Men själva loppet är en ensidig överbelastning för de allra flesta.

– Helt ärligt så är själva eventet inte hälsosamt för någon, man utsätter kroppen för något extremt, säger han.

Belastning och ensidig träning skadligt för unga

I Sverige får den som är 17-18 år, delta i lopp som är max fem mil. Internationellt ser reglerna annorlunda ut och 16-åriga Alvar Myhlback, som nu alltså fått dispens att åka Vasaloppet, har deltagit i flera internationella lopp, vilket också ligger till grund för beslutet som Svenska skidförbundet tagit.

– Han har presterat på en nivå som visar att han orkar med den här typen av tävlingar, säger Lars Öberg, längdchef på Svenska skidförbundet.

”Det är inte optimalt”

Idrottsfysiologen är dock kritisk till att en 16-åring ska få tävla i Vasaloppet, och menar att det kan vara skadligt.

– Visst kan biologiska förutsättningar skilja sig och han kanske är rustad, men detta fall ska inte användas som en förebild att ta efter. Ungdomar är inte rustade för ett monotont nötande, säger Tonkonogi.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.