Anita Doratzi från människorättsorganisation Etikkommissionen har engagerat sig i fallet med 13-åriga Susan.

– Jag tycker det är rättsvidrigt, det är rättsvidrigt när jag går in och ser på handlingarna. De har haft en advokat som har gjort sitt jobb så gott han har kunnat och framfört att han önskar muntlig förhandling, att han önskar att flickans ärende ska slås ihop med föräldrarnas och man har talat om vad som har hänt i hemlandet, varför föräldrarna har flytt, säger hon och fortsätter:

– Det är rättsvidrigt, men jag är inte förvånad. Det är ytterst få som får stanna nu. Det är 70 procent som får avslag och det har drabbat den här familjen. Jag är väldigt upprörd över att en familj med så här starka skäl inte har fått sin rättsliga prövning.

En nyckelfigur i hemkommunen

Även Sundsvalls kommun är bekymrade över familjens situation. Khachatour Mouradyan arbetar heltid som språklärare åt Sundsvalls kommun. Han har en tjänst som inte blir enkel att ersätta den dag han försvinner härifrån, menar Ewa Romby, chef på Modersmålscentrum.

– 50 ungdomar står utan lärare nästa dag. Det betyder att vi måste nyrekrytera för främmande språk i franska, vi behöver hitta en person som är lämplig i att ge ämnesstöd till en ung elev med funktionshinder och vi behöver hitta stöd i studier för de rysktalande ungdomar, plus att Khachator är moderspråkslärare i armeniska. Det är ingen trevlig situation om man ser rent tekniskt att befinna sig i, säger Ewa Romby och fortsätter:

– Sedan har vi det mänskliga, vad har vi för nytta av en sådan händelse, att man utvisar någon? Jag förstår inte det.