Under många år redovisade sjukvården i Dalarna stora underskott, det kunde handla om 100 miljoner kronor per år.

Men 2015 beslutade landstingspolitikerna om två stora sparpaket. När de var fullt genomförda skulle ekonomin förbättras med 700 miljoner per år, genom minskade kostnader och höjda intäkter.

”Dalarna utmärker sig positivt”

Ett stålbad som innebar stängning av vårdcentralsfilialer och jourcentraler, nedläggning av varmbadsbassänger för reumatiker och höjda patientavgifter för att ta några exempel.

– Dalarna utmärker sig positivt när det gäller att hålla i kostnadsökningarna, säger Annika Wallenskog, som också framhåller att landstinget har en svag soliditet, vilket är en följd av tidigare underskott och en stor pensionsskuld.

Och de två senaste åren har Landstinget Dalarna redovisat kraftiga överskott, 171 miljoner under år 2016 och 246 miljoner under 2017.

Misslyckat sparande

Men medan sparpaketen 2016 sänkte kostnaderna i vården med 300 miljoner, så har 2017 års sparbeting misslyckats. Målet var en kostnadssänkning med 70 miljoner, men det blev bara en tiondel.

Att sjukvården ändå kunde visa ett överskott för fjolåret på nästan en kvarts miljard, beror på att inkomsterna blivit högre än väntat, framförallt genom ökade skatteintäkter och statsbidrag.

– Vi kommer ju inte att ha en högkonjunktur hur länge som helst och när vi sen går mot en sämre konjunktur, kommer det att påverka skatteintäkterna, varnar Annika Wallenskog.