Dalarna

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”De måste få en rimlig chans, vi behöver dem” – hör vilka konkreta förslag på lösningar verksamhetschefen Gert Nestler har, efter beslut om höjt lönekrav för arbetskraftsinvandrare. Foto: Greta Hansson Vikström/SVT

Krav på lägst 27 360 kronor för att få jobba kvar i Sverige – kirurgen i Falun förlorar personal

Uppdaterad
Publicerad

Chefen på kirurgkliniken i Falun är kritisk till att det nu blir strängare regler för arbetskraftsinvandrare. Han mister två undersköterskor som tvingas lämna för att hitta arbete med högre lön.

Gert Nestler, verksamhetschef på kirurgkliniken på Falu lasarett, är starkt kritisk till den nya lönekravet för arbetskraftsinvandrare, som kommer från länder utanför EU, på 27 360 kronor. Han blir nu av med kompetenta undersköterskor.

– Vi förlorar två mycket välvilliga, välintegrerade medarbetare som inte får den chans som de förtjänar, säger Gert Nestler.

De har tidigare jobbat som läkare i sitt hemland, men har varit undersköterskor på kirurgen senaste året.

– De tog många pass under sommaren när det var extra svårt att få ihop bemanningen, och patienterna var nöjda med dem, säger Nestler.

Nytt arbete med högre lön

Men på grund av det nya lönekravet har de nu fått andra jobb med högre lön i en kommun i länet. Något som inte hade varit möjligt om de stannat kvar som undersköterskor på kirurgen. I dag är medellönen för den yrkesgruppen i Dalarna 27 311 kronor, enligt Kommunalarbetaren.

Är inte lösningen att höja arbetskraftsinvandrarnas löner?

– Jag kan inte göra det. Då får mina anställda som inte är arbetskraftsinvandrare lägre löner än dem. Det skulle vara orättvist och bli problem, säger Nestler.

Han vill dock se att regionen höjer alla undersköterskors löner. Men konstaterar att det är svårt just nu i och med Region Dalarnas tuffa ekonomiska läge.

Fattade pennan och skrev

I frustration skrev Nestler till arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L) där han uttryckte sin oro om att kompetent personal försvinner ur händerna på regionen. Det svider extra mycket då det redan är personalbrist i sjukvården.

Johan Pehrson som blivit inbjuden till kirurgen för att se hur de har det, har tackat nej på grund av fullt schema.

Migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) utesluter inte att undantag kan göras om effekten blir orimlig i vissa sektorer eller geografiskt. Hon säger att det är ”ganska få inom vårdsektorn” som kommer att träffas av de förändringar som görs.

det här innebär ändringen

• Den 1 november höjs lönekraven från 13 000 kronor till 27 360.

• SD, M, KD, L och S röstade alla för ett höjt försörjningskrav i riksdagen.

• Arbetskraftsinvandrare (personer som flyttar till ett annat land för att arbeta, i det här fallet personer utanför EU som kommer hit) måste tjäna minst 80 procent av medianlönen i Sverige, för att få arbetstillstånd.

• EU-medborgare däremot, har uppehållsrätt i Sverige och behöver inte ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd.

• Det höjda försörjningskravet ska minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen, för ofta handlar det om arbeten som i stället kan utföras av personer som redan bor i Sverige, enligt regeringen.

• Man vill också bekämpa fusk och missbruk som är kopplat till arbetskraftsinvandring.

Källa: Regeringen och Migrationsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.