Midsommarfirandets historia – Traditioner med löv och lust

Uppdaterad
Publicerad

Midsommarfestandet har överlevt i Sverige trots att överheten genom århundradena ofta sett ogillande på hur folk roade sig när vintern äntligen släppt greppet. Festen fick inte dö: om det hotades med förbud så anpassade man sig, allt för att få fortsätta ha roligt under de ljusa nätterna.

Att fira på midsommar är en gammal kär sed i vårt land. I århundraden festade de unga i Sverige under våren och den tidiga sommaren, på helger som valborg, första maj, pingst och midsommar. Och om det klagades för mycket på att det festades en viss helg gick det man ju slinka undan Storebror genom att byta tidpunkt för vissa av inslagen.

Midsommarbål

Ett exempel på hur man kunde möblera om i programmet är eldarna. Runtom i Europa brukar man fortfarande samlas kring stora bål kring midsommar, en sedvänja som är känd ända sedan 500-talet. I Sverige har den traditionen som bekant flyttat till valborgsmässoafton istället, och i midsommarfestens mitt står nu istället den lövade midsommarstången. Den seden importerades från Tyskland under medeltiden.

Att löv och blommor är viktiga i sammanhanget är inte så konstigt eftersom det ju handlar om att fira den efterlängtade gröna sommaren. Förr skulle hus, kyrkor, båtar med mera smyckas med blomster och grönska, och i städerna löste man det genom att ordna stora lövmarknader strax innan midsommarhelgen. Enligt vidskepelsen så var allt växande under midsommaren laddat med magiska krafter, och för att konservera magin så band man lämpligtvis en krans som man sparade. Det bästa sättet att återfå energin under vintern var exempelvis att lägga en torkad midsommarkrans i det årliga julbadet.

Årets hetaste natt

Kärlek och lust står sedan länge i fokus under midsommaren: ”midsommarnatten är inte lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång”. Många är de som har hoppats på att få reda på sin tillkommande under en blå midsommarnatt. Klassikern i svensk folktro är att lägga sju sorters blommor under kudden och på så sätt få drömma om vem som är den rätte. Bäst effekt sägs knepet ge om man dessutom tar sig över sju gärdesgårdar medan man plockar blommorna, och gör alltihop under fullständig tystnad. Andra metoder att styra kärleksdrömmarna i rätt riktning är att äta ”drömsill” eller salt ”kärleksgröt”.

Idag är starköl en klart mer använd kärlekskatalysator än saltad gröt. Och även om överdrivet öldrickande inte är den charmigaste av midsommarens sidor, så är ölen faktiskt en mycket gammal nordisk tradition så här års. Redan i isländska sagor från 1200-talet talas det om högtidsöl vid midsommar, och det gamla svenska uttrycket ”att dricka Johannisöl” syftar på Johannes döparens födelsedag den 24 juni.

Källa: Nationalencyklopedin, Nordiska muséet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.