Migrationsverket – Falska identiteter avslöjade bland asylsökande

Uppdaterad
Publicerad

Migrationsverket i Gävle har den senaste tiden avslöjat ett 20-tal fall där personer med falsk identitet sökt asyl i Sverige, trots att de redan har fått uppehållstillstånd här, i ett annat namn.

Det här missbruket av asylrätten kan vara toppen på ett isberg och det är tack vare uppmärksamma handläggare som missbruket avslöjats.

Det var i somras som handläggare på Migrationsverket i Gävle började avslöja asylsökanden med att redan ha uppehållstillstånd i Sverige. Rutinkontrollerna hade inte räckt för att hitta de falska asylansökningarna utan det var på grund av handläggarnas extra kontroller som ledde fram till avslöjandet.

Maria Eriksson är en av beslutsfattarna i Gävle och hon berättar hur de kom på bluffen.

– Man måste söka manuellt i olika system, och då ser man att samma personer fått uppehållstillstånd på en svensk ambassad i utlandet.

Jag undrar om det verkligen är säkert att det är samma person det handlar om?

Maria Eriksson svarar bestämt att det är det, och de flesta har också erkänt när de konfronterats med ett foto på sig själv.

Migrationsverket i Gävle som tar emot asylsökanden från hela Mellansverige, har den senaste tiden avslöjat ett 20-tal fall där personer med falsk identitet sökt asyl i Sverige trots att de redan har fått uppehållstillstånd här i ett annat namn. Det här missbruket av asylrätten kan vara toppen på ett isberg och det är tack vare uppmärksamma handläggare som missbruket avslöjats.

Det var i somras som handläggare på Migrationsverket i Gävle började avslöja asylsökanden med att redan ha uppehållstillstånd i Sverige. Rutinkontrollerna hade inte räckt för att hitta de falska asylansökningarna utan det var på grund av handläggarnas extra kontroller som ledde fram till avslöjandet.

Maria Eriksson är en av beslutsfattarna i Gävle och hon berättar hur de kom på bluffen.

– Man måste söka manuellt i olika system, och då ser man att samma personer fått uppehållstillstånd på en svensk ambassad i utlandet.

Frågan är om det är säkert att det är samma person det handlar om?

Maria Eriksson svarar bestämt att de är säkra på att det är samma person, de flesta har också erkänt när de konfronterats med ett foto på sig själv.

Samtliga personer hade fått uppehållstillstånd som anhörig på en svensk ambassad eller konsulat utomlands d.v.s. de fick det därför att en nära familjemedlem redan hade fått uppehållstillstånd här i Sverige.

Här i Sverige tas fingeravtryck rutinmässigt på alla asylsökanden just för att säkerställa identiteten för framtiden, men på svenska ambassader och konsulat får man inte ta fingeravtryck. Och det är just detta som möjliggör missbruket av asylrätten menar Maria Eriksson.

– Om man tog fingeravtryck på svenska ambassader så skulle vi kunna få en träff i databasen för fingeravtryck. Då skulle vi se att personen redan hade uppehållstillstånd i Sverige.

Maria Eriksson tror inte att motivet är att kunna kvittera ut den dagersättning som asylsökanden får, eftersom den lilla ersättningen knappast motiverar en lång asylprocess enligt henne. Istället kan det handla om en form av människosmuggling. För i samtliga fall har personerna angett att de har en ny make, maka och barn i hemlandet.

– Om vi då beviljat asyl hade ytterligare personer kunnat få uppehållstillstånd som anhöriga, säger Maria Eriksson.

Enligt en EU-förordning så SKA fingeravtryck börja tas på EU-ländernas ambassader och konsulat senast maj 2011.

Anders Unger är expert på just visering och uppehållstillstånd på Migrationsverket och han berättar att det pågår en utredning om fingeravtryck även kan införas på dom svenska utlandsmyndigheterna. Men säkert är det inte.

– Det avgörande blir om utredningen kommer fram till om vi kan lagra fingeravtrycken på utlandsmyndigheterna, får vi det inte så kan det här falska asylansökningarna fortsätta också i framtiden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.