Kl 09.03 på tisdagen återupptogs förhandlingarna. Även i dag är sal 4, där förhandlingarna hålls, fullsatt. Förtur till åhörarplatserna har anhöriga till offer och misstänkta och även media.
Nio av de elva misstänkta är fortfarande häktade och därför finns även drygt 20 vakter från kriminalvården på plats i rättssalen. De är strategiskt utplacerade.
Offrets barn chockades
Först att ta till orda var advokat Björn Henriques från Ludvika. Han är målsägarbiträde och representerar offrets barn. Han berättar att de sex barnen blev chockade när poliser kom hem till deras respektive hem och berättade att deras mamma hittats död.
Flera av barnen har sedan dess haft sömnsvårigheter.
Han slutade med att med att säga att med hänvisning till det barnen nu varit med om så är de berättigade till skadestånd.
Advokat berättar om sin klient
En av de misstänktas advokater får sedan ordet och berättar om sin klient.
Han berättar att denne – en 24-årig man – säger att han var delaktig i strypningen av kvinnan i bilen – men att han trodde att det var ett sätt att skrämma henne.
Han säger att han var helt oförberedd på att en annan av de misstänkta sedan drog kniv och dödade henne.
Anledningen till att 24-åringen ville skrämma kvinnan var att han och några till kände sig hotade av kvinna då hon började kräva tillbaka pengar som hon lånat ut.
Misstänkt förhörs
Sedan blir det förhör med en av de misstänkta – en 20-årig kvinna. Det är åklagare Olle Sohlberg som ställer frågorna till henne. Det var hon som hade en app i sin mobil som spelade in alla hennes samtal.
Hon säger att hon inte raderat några samtal.
Hon berättar bland annat att hon träffat offret genom kompisarna och att man hjälpte henne ibland med olika saker. Hon säger att hon visste att offret hade pengar men inte hur mycket. Hon säger också att offret hade hotat några i kompisgänget i samband med att hon krävde tillbaka pengar som hon lånat ut.
Vill få kvinnan att berätta med egna ord
Den 20-åriga kvinnan säger också att hon hörde två av killarna prata om att plocka bort henne.
– Men det var inget som jag tog på allvar, säger hon.
Åklagare Olle Sohlberg försöker få den 21-åriga kvinnan att berätta själv med egna ord. Då säger hennes försvarare att det är bättre om åklagaren ställer frågor och så blir det.
20-åringen svarar rätt så utförligt på frågorna. men hon blir kortfattad när hon i samtalet kommer in på namngivna medåtalade.
”Bättre om kvinnan inte fanns”
Hon berättar bland annat om ett samtal ute på balkongen hemma hos en annan av de åtalade. Där pratade man om att det skulle vara ”bättre om kvinnan inte fanns”. En av dem ska då ha föreslagit att hon skulle kvävas. 20-åringen säger att hon och minst en till blev chockad över detta.
Nu vill åklagare Sohlberg veta hur diskussionen på balkongen utvecklades. 20-åringen säger att hon inte vet.
Åklagaren tar då upp delar ur ett av de bandade telefonsamtalen där det pratats om att ”slå en yxa i huvudet” på henne.
Sedan frågar åklagaren om ett besök som gjordes hos offret dagen innan mordet. Han frågar varför de åkte dit då flera av dem kände sig hotade, men han får svävande svar.
Grillfesten
Sedan kommer man in på vad som hände den 17 juni då man planerar att åka och grilla .
20-åringen säger att hon inte vet hur festen förbereddes, vilka som var med om detta och hur offret bjöds med. 20-åringen säger att hon ”bara hörde att hon skulle med”, sedan har hon svårt att minnas.
Hon berättar också att man åkte och handlade kött och på Systembolaget – hon säger sig inte veta något om inköp av något annat.
20-åringen åkte i den bil som hämtade offret innan grillfesten. Hon säger att man kom ut till grillplatsen sent på eftermiddagen.
Den som körde åkte sedan tillbaka för att hämta resten av sälskapet.
20-åringen blir tyst länge när åklagaren fråga vad som hände på grillplatsen.
Till slut berättar hon att någon sagt att man skulle åka till en speciell plats i Sandviken som kallas Triangeln – men hon säger sig inte veta vad som skulle göras där.
Utanför Sandviken, mellan Österfärnebo och Årsunda efter väg 272, ligger en plats som kallas Trekanten, som kan vara det ställe som kvinnan syftar på. Enligt forskare användes platsen för avrättningar från slutet av 1600-talet och åtminstone till 1752. Platsen ska vara en av cirka tio kända avrättningsplatser i Gästrikland.
20-åringen minns inte
Åklagaren fortsätter med att läsa i ett förhör där 20-åringen har sagt att man skulle åka till Sandviken för att kväva kvinnan där.
Det här minns inte 20-åringen i dag och då uppmanas hon att bara berätta det hon minns.
Det var andra som grillade och även några som fiskade på platsen och det var då man började prata om att åka vidare till Sandviken.
Från grillplatsen åkte ett gäng sedan tillbaka till Borlänge, 20-åringen var med dit men följde sedan med bilen tillbaka. Åklagaren frågar om hon gjorde det för att det skulle hända något med kvinnan.
20-åringen säger att hon hört på grillplatsen att man tänkte göra sig av med kvinnan. Hon minns inte vem som ska ha sagt det. Sedan säger hon att hon inte är helt säker på vad som sas.
Åtta personer i bilen
När man sedan åker från grillplatsen igen är man åtta i bilen. Två sitter i skuffen.
Den 60-åriga kvinnan sitter i mitten i baksätet. 20-åringen bredvid. Man åker mot Sandviken. 20-åringen säger nu att hon aldrig trodde på att det skulle hända kvinnan något. Trots att man pratat om att göra sig av med henne.
Blir tyst och snyftar
Man stannar för en kisspaus och då får 20-åringen veta att man ska åka till Långshyttan i stället för Sandviken.
– Vi ska precis svänga vid Hysta korset. Då ser jag att dom lägger snaran runt kvinnans hals. Det är dom två som sitter i skuffen – alltså bakom kvinnan – som gör detta.
– Sedan märker jag att kvinnan – nu sätter 20-åringen händerna för ansiktet, blir tyst länge och snyftar till innan hon fortsätter att hon ser att snaran fastnade i kvinnans mungipor och sen minns hon inte ”om vi drog ned den över hennes hals
– Jag är inte säker om vi drog ner den eller bara höll i den.
– Jag hade panik för det som hände, säger hon och snyftar.
Ser snaran dras åt
Åklagaren frågar om hon ser att snaran dras åt.
– Ja svarar 20-åringen.
– Var hamnar ni sen, frågar åklagaren.
– Vi åker till gruvan.
– Hålls snaran om kvinnans hals hela tiden?
–Ja.
– Såg du om kvinnan tappat medvetandet?
– Jag såg det när dom skulle dra ut henne ur bilen.
– Vad händer sedan?
– Jag ställer mig vid motorhuven och tänder en cigarett.
Sedan berättar 20-åringen, när åklagare Sohlberg ställer detaljerade frågor, var övriga befann sig och vad dom gjorde när dom kommit ur bilen.
”Började hugga henne”
Den som var nära kvinnan ”började hugga henne” och ”jag antar att det var en kniv”.
Hon säger också att det var flera hugg. Den som högg sprang sedan iväg och torkade av sig blod mot på gräset. Då ropar någon att ”hon lever”.
– Då sprang han tillbaka och fortsatte.
Sedan började tre av männen att ”lägga plastpåsar om henne”.
– Dom satte en plastpåse över fötterna och en över huvudet. Sedan använde dom silvertejp för att få fast påsarna.
– Vad händer sedan, frågar åklagaren.
– Någon drar upp staketet vid gruvhålen. Sedan kryper någon under och sedan läggs hon i vattnet.
”Jag var rädd för den som högg”
Åklagaren konstaterar att 20-åringen varit med och sett hela förloppet och frågar sedan henne om hon gjorde något för att förhindra det som hände.
– Nej.
– Varför då.
– Jag var rädd för den som högg.
– Varför?
– Han kunde svänga i humöret.
När de misstänkta åkte från Långshyttan var offrets väska kvar i baksätet på bilen där hon suttit.
– Vi la den i bakluckan.
Åklagaren vill veta vilka som hanterade väskan och vad de gjorde med den. 20-åringen säger att hon inte minns det idag. Men sedan säger hon att hon vet att två av de andra haft offrets telefon och kamera. Polisutredningen har också visat att kvinnans kontokort använts efter hennes död.
Åkte och köpte mat
När de återvänder från Långshyttan till Borlänge åker de till Kupolen och tar ut pengar ”sedan hamnar vi på McDonalds”, där handlade de mat till de i gänget som inte var med till kupolen. Sedan åkte man hem till en av dem och ”försökte få i sig mat”.
20-åringen bekräftar att pengarnas tas ut från offrets konton. Fler av de misstänkta har tidigare haft tillgång till offrets kort och koder då de hjälpt henne att handla mat då hon var sjuk.
”Nu har jag pengar så jag kan köpa droger”
Åklagaren frågar hur 20-åringen tänkte när de åkte direkt från Långshyttan och tog ut pengar från offrets kort och sedan delar upp pengarna mellan sig.
– Jag bara tänkte att nu har jag pengar så jag kan köpa droger.
Hjälpte till att dra ut kvinnan ur bilen
Efter lunchuppehållet väljer åklagare Olle Sohlberg att återigen ställa frågor till den 20-åriga kvinnan om vad som hände på grillplatsen innan de åkte till Långshyttan.
Enligt ett polisförhör som åklagaren hänvisar till ska hon ha sagt att hon hört att kvinnan skulle strypas. Det minns hon inte, säger hon idag. Men på en direkt fråga säger hon att hon i förhöret kan ha sagt så.
I polisförhöret står det också 20-åringen hjälpte till att dra ut kvinnan ur bilen sedan hon strypts med linan. Det säger hon nu att hon också gjorde.
”Jag ville inte ha henne död över huvud taget”
Åklagaren försöker bevisa att den 20-åriga kvinnan mycket väl visste vad som skulle hända – och att hon också åtminstone delvis varit med i och planerat mordet. Åklagaren säger också att 20-åringen varit med och åtminstone hört diskussioner om huruvida man skulle skära halsen av kvinnan eller strypa henne. Det hon nu inte riktigt kännas vid och upprepar: ”Jag ville inte ha henne död över huvud taget – jag har aldrig haft något emot henne”
Nu återgår förhöret till vad som hände i Borlänge på natten efter mordet. Sedan de ätit åkte några av dem till offrets lägenhet och hämtade en del saker. Bland annat en dammsugare, en dator och en plattång.
20-åringen säger att det var hon som tog dammsugaren – åtminstone att hon tog den med sig ut från lägenheten.
Åklagaren frågar om syftet med besöket inte egentligen var att leta efter pengar.
På det svarar 20-åringen att hon inte vet.
Spelade in eget telefonsamtal
I ett bandat telefonsamtal – som bandats med appen i hennes egen telefon har 20-åringen sagt till en vän att ”jag kommer nog att få tio år”.
Åklagaren vill veta vad just hon hade gjort som kunde ge tio år.
Efter en paus säger hon att hon inte vill svara.
Åklagare Olle Sohlberg säger tack och sedan tar åklagare Johan Knies vid.
Han ställer kompletterande frågor bland annat om användandet av offrets bankkort efter mordet.
När 20-åringen blev gripen hade hon två av offrets bankkort på sig. Hur hon fått dom vet hon inte riktigt, bara att hon fick dom av någon dagen innan gripandet. Hon svarar nekande på frågan om det inte var så att hon tog dom från offrets handväska direkt efter mordet.
Gjorde inte motstånd
Nu är det målsägandebiträdet Björn Henriques som ställer frågor till den 20-åriga kvinnan. Han vill veta hur det gick till och vad som hände när kvinnan stryptes.
20-åringen säger att hon blev förvånad över att kvinnan inte gjorde motstånd. Hon ska heller inte ha skrikit.
Efter en paus är det försvarsadvokaternas tur att ställa frågor till 20-åringen. Alla elva har var sin advokat.
När advokaterna ställer frågor framgår bland annat att 20-åringen mådde dåligt och att hon använde både amfetamin och hasch och även alkohol under den här perioden.
Advokaterna försöker också få 20-åringen att bli osäker på det hon nyss sagt om just deras klienter i förhöret med åklagarna.
Ytterligare 18 dagar är avsatta för rättegången.
Det är elva personer, sex män och fem kvinnor, som är misstänkta för inblandning i mordet. Nio av dem – fem män och fyra kvinnor – är fortfarande häktade och de fick ha handfängsel när de fördes in och ut ur rättssalen, men inte under själva förhandlingen.