Deltagarna i årets Vasalopp kommer från 49 länder, medelåldern är 42,1 år och 15 procent är kvinnor. Det första Vasaloppet arrangerades 1922 och vanns av Ernst Alm från IFK Norsjö.
Första kvinnan
År 1923 åkte den första kvinnan, Margit Nordin från IFK Grängesberg. Sedan dröjde det till 1981 innan kvinnor var tillåtna att delta i Vasaloppet igen och från 1997 har damerna en egen klass. Under åren det var förbjudet för kvinnor att delta var det dock flera som åkte utklädda till män.
Bästa tiderna
Den bästa tiden bland männen har Jörgen Brink, Hudiksvalls IF, som 2012 åkte på 3.38.41. Samma år åkte Vibeke Skofterud från Norge på 4.08.24 och hon innehar damrekordet.
Inställt tre gånger
Vasaloppet har ställts in tre gånger, 1932, 1934 och 1990. År 1932 och 1990 var det snöbrist, 1934 var det få anmälningar, under 20 stycken. Vasalppet är förstås oerhört beroende av vädret. Flera gånger har det alltså varit ont om snö – i år är det tvärtom.
Snö så det räcker
– Vi har snö så det räcker och blir över, sa Vasaloppets vd Eva-Lena Frick tidigare till SVT.
Arrangörerna har i år till och med fått ploga bort snö från spåret på vissa ställen.
Rejält kallt i år
I år har det också varit rejält kallt under veckan. Starten för Stafettvasan flyttades fram några timmar och det fanns planer på att halvera Nattvasan, men i sista stund bestämde man att den skulle köras i sin fulla längd. Men det har också varit kallt tidigare år. Både 1935 och 1987 var det minus 30 grader vid starten i Sälen.
Sju kontroller
Vasaloppet är 90 km långt, det startar i Berga by i Sälen och målet är i Mora. Kontrollerna är i tur och ordning; Smågan, Mångsbodarna, Risberg, Evertsberg, Oxberg, Hökberg och Eldris.
Mora-Nisse har flest segrar
Nils, Mora-Nisse, Karlsson har vunnit Vasaloppet flest gånger, han har nio segrar. Först i mål förra året var John Kristian Dahl, Norge. Han vann även 2014 och 2016. Damklassen vanns förra året av Britta Johansson Norgren, Sollefteå IF. Hon vann även Tjejvasan både förra året och året innan.
Kranskulla och kransmas
Ända sedan starten 1922 har Vasaloppet haft kranskulla, kransmasen debuterade officiellt i och med att Tjejvasan startade 1988. Men redan 1985 fanns en inofficiell kransmas på upploppet och tog emot Maria Canins-Bonaldi från Italien som då blev första dam. Kransmasen hette Mikael Stenqvist och var aktiv skidåkare i IFK Mora. Han hade engagerats av kvinnor i föreningen som var missnöjda över att Vasaloppet då ännu saknade damklass.
Kranskulla i år är Sara Wadman och kransmas är Joakim Kullberg, dom väntar vid målet i Mora på söndag.
Källa: Vasaloppets faktaguide 2018