I somras var det inflyttning i de 78 nybyggda lägenheterna i kvarteret Freja i centrala Ludvika, makarna Anders och Gunilla Dahlberg bor i en av dem. Förut bodde de i en riktigt stor lägenhet på 120 kvadrat – alltför stor tyckte de, så den nya lägenheten med sina 2 rum räcker gott.

– Vi bor jättefint och fräscht, och har bästa utsikten i stan säger Anders och blickar ut över sjön Väsman.

– Det känns jättebra att bo här, vi trivs jättebra! säger hustrun Gunilla. Trevliga grannar har vi också, säger hon och skiner upp.

Ett kvarter därifrån ligger Ludvikahems kontor. Ulf Rosenqvist är vd där.

– Behovet av lägenheter centralt är väldigt mycket större nu än vad det varit tidigare, säger han. Den ökade efterfrågan har lett till att det blir svårare att få en lägenhet. Det i sin tur gör att vi måste bygga nytt.

4.000 i kö

Över 4.000 står i bostadskö i Ludvika, men alla dom är förstås inte helt utan bostad, utan en del vill precis som Dahlbergs byta till något som passar bättre. ABB är det företag på den lokala arbetsmarknaden som drar mest folk till Ludvika. Den stora flyktingströmmen den senaste tiden har också ökat på efterfrågan på bostäder. Ludvikahem som redan byggt nytt, måste bygga ännu mer.

I kvarteret Tjädern intill Systembolaget ska ett hus med 46 nya lägenheter börja byggas senare i år, och på den stora parkeringsplatsen intill Folkets Hus ska ytterligare 150 lägenheter byggas med början 2017. Tillsammans med kvarteret Freja alltså 274 nya lägenheter totalt under några år. Det låter mycket, men troligen kommer inte ens det att räcka.

– Det är verkligen jättekul , säger Ulf Rosenqvist och viktigt för en kommun som vill växa att man ser till att bygga bostäder.

Svårbedömd framtid

Men det är svåra avvägningar för bostadsbolagen, det gör att byggplanerna ändå går lite i försiktighetens tecken. Dels är kostnaderna höga för nybyggnation, dels är framtiden svårbedömd – kommer flyktingkrisen att fortsätta, kommer det gynnsamma läget på arbetsmarknaden att hålla i sig. Om något ändras drastiskt riskerar bostadsbolagen att plötsligt stå med tomma lägenheter som de förlorar mycket pengar på. Redan nu tvingas man kalkylera med minst sju olönsamma år för ett nybygge i Ludvika.

– Ofta blir det några år i början  med röda siffror (=förlust), säger Ulf Rosenqvist. Men husen ska ju stå i 100 år så det hämtar man igen på sikt. Hyran måste ju också vara marknadsanpassad lokalt, det finns en gräns för vad som är OK att betala på varje ort, förklarar Rosenqvist.

Brist i 11 av 15 kommuner

Bostadsbristen har brett ut sig rejält i Dalarna. I början av det här decenniet var det brist i bara några enstaka kommuner. Nu i år är det brist i 11 av länets 15 kommuner, övriga rapporterar balans mellan tillgång och efterfrågan. Några tomma lägenheter som står och väntar på hyresgäster finns i  princip inte längre i hela Dalarna. Bristläget är akut – eftersom det tar tid att bygga.

– Det behövs ett nytt miljonprogram just nu, säger Ulf Rosenqvist som är vd för kommunägda bostadsbolaget Ludvikahem. Många grupper är i behov av bostäder och totalt sett så fattas det bostäder i den storleksordningen.